Region Västerbotten

Region Västerbotten har idag beslutat om att skicka in en begäran om att krislägesavtalet ska aktiveras för personal inom intensivvårdsverksamheten och infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus samt vårdavdelningar som vårdar covid-19-patienter på Skellefteå lasarett.

Just nu vårdas 67 personer på sjukhus och 17 av dessa på en intensivvårdsavdelning. Det är den högsta siffran sedan pandemins start.

– Med anledning av den ansträngda situationen ansöker vi om att aktivera krislägesavtalet. Vårdläget är enormt ansträngt inom vissa verksamheter och vi förutspår en ytterligare ökning av covid-19 patienter, säger Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

Beslutet fattades under eftermiddagen av regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S). Ett aktiverat krislägesavtal innebär bland annat att arbetstiden kan ökas till 48 timmar i veckan.

– Vi har sett över alla möjligheter att omfördela personal samt bemanna upp med övertid för att säkerställa vården av covid-patienter, men det räcker inte. Det här är en sista utväg i ett mycket tufft läge där många medarbetare arbetat hårt under hela pandemin. Avtalet innebär att man kommer att schemaläggas med långa pass, säger Brita Winsa.

Ansträngt läge
Beslutet innebär att Region Västerbotten begär att styrelserna för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation, fattar beslut om aktivering av krislägesavtalet för undersköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom intensivvården och infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus, samt vid vårdavdelningar som vårdar covid-19- patienter på Skellefteå lasarett.

Region Västerbotten och länets tre sjukhusen befinner sig i förstärkningsläge med anledning av pandemin och har inrättat en regional särskild sjukvårdsledning för att hantera pandemisituationen.

Fakta om krislägesavtalet
Avtalet aktiveras av Sveriges kommuner och regioner, SKR, efter begäran av arbetsgivare. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär att ordinarie kollektivavtal eller enskilda överenskommelser inte längre gäller. De ersätts i stället med villkoren i krislägesavtalet, som innebär längre arbetstid och högre lön.

Den ordinarie arbetstiden inom krislägesavtalet är 48 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan veckorna, så länge den totala arbetstiden under fyra veckor är maximalt 192 timmar.

Förutom ordinarie månadslön eller timlön utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Det innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Vid så kallad särskild nödfallsövertid höjs krisersättningen till 150 procent av lönen per timme.

Efter att krislägesavtalet har aktiverats är det aktiverat tills Region Västerbotten begär att det avaktiveras.

Mer information
Peter Olofsson (S), ordförande i regionstyrelsen, 070-250 05 41.
Tommy Svensson, tf regiondirektör, 072-227 54 84.
Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör, 070-352 47 16.

Presskontakt
Thomas Jonsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten

En enkät som skickades ut av omställningen God och nära vård i södra Lappland visar att några av de aspekter som invånare oroar sig mest för är tillgänglighet och avstånd till vård. Resultatet visar även att en övervägande del av invånarna är positiva till olika digitala lösningar, men långt ifrån alla.

God och nära vård i södra Lappland är ett projekt som arbetar för en långsiktig omställning inom vård och omsorg. Syftet är att vården i större utsträckning ska utgå från individen och arbeta förebyggande. 

I höstas skickades en enkät ut till invånarna i södra Lapplands kommuner för att ta reda på vad de tycker är viktigt inom vården, vad som skapar oro och hur de ser på digitala lösningar. Kommunerna som ingår i södra Lappland är Åsele, Dorotea, Storuman, Sorsele, Vilhelmina, Lycksele och Malå.

Många är positiva till digitala lösningar
Hur positiva invånarna är till digitala lösningar i vården varierar mellan olika kommuner. I Storuman är 45 procent av de som svarat på enkäten mycket positiva till att träffa en läkare via video, istället för att exempelvis åka till Lycksele för mötet, medan 16 procent är negativa till det. I Dorotea är endast 17 procent av de som svarat på enkäten mycket positiva till möjligheten.

– Det är svårt att peka på något enskilt som gör att just resultatet kring digitala möten skiljer sig åt, eftersom vi hade skillnader i antal svarande men även lite olika kanaler för spridning av enkäterna, säger Katarzyna Wikström, projektledare för God och nära vård.

Katarzyna Wikström påpekar att även om digitala möten kan vara ett alternativ så ska individens behov och preferens för besöket vara det som avgör. Vi är alla olika och för vissa är tidsbesparingen som ett digitalt besök möjliggör viktig, för andra är det fysiska mötet prioriterat.

– Det är delvis det God och nära vård handlar om, att ställa om vården och anpassa den utefter varje invånares behov. Vården måste vara tillgängliga för alla, oavsett om man är bekväm med digitala lösningar eller inte.

Just nu pågår flertalet pilotprojekt inom digitalisering för att se vad som fungerar och vad som möter invånarnas behov.

Avstånd och tillgänglighet - en orosfaktor
Någonting som bekymrar en stor del av de som besvarat enkäten är avstånden till vården, tillgängligheten och oron för personalbrist. Digitaliseringen kan vara ett sätt att möta denna oro, men det är också viktigt att arbeta med den lokala kompetensförsörjningen.

En annan sak som är viktig för invånare när de är i kontakt med vården är att de blir tagna på allvar och behandlade med respekt. Det är även någonting som flera är oroliga över, att inte bli tagna på allvar och att få ett dåligt bemötande.

– Det är självklart viktigt att patienterna upplever att de blir tagna på allvar och känner att de vågar och vill söka vård, säger Peter Berggren, närsjukvårdschef i södra Lappland.

– Vi får titta mer på det och diskutera hur vi ska jobba med just den frågan.

Kommunerna skiljer sig åt
Vad som är viktigast inom vård och omsorg, vad som oroar mest och hur invånare ställer sig till den digitala utvecklingen inom vården och omsorgen skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Exempelvis är tandvården ett stort orosmoment i Sorsele kommun hos de som besvarat enkäten där, men inte i övriga kommuner.

I dagsläget finns ingen fast tandläkare i Sorsele. För att klara uppdraget att ge tandvård till barn och äldre patienter med särskilda behov finns just nu en inlånad tandläkare från Tärnaby.

– Vi jobbar ständigt med rekryteringsfrågan i Sorsele. Vi tror, hoppas och strävar efter att lösa tandläkarbemanningen så bra som möjligt, säger Anna Hultman, Verksamhetschef Folktandvården Nord.

Just nu satsar tandvården i Sorsele på en rejäl ombyggnation och under hösten 2021 flyttar de in i nya fina lokaler att arbeta i.

– Arbetet med God och Nära vård kommer att underlättas när tandvårds- och sjukvårdens medarbetare finns under samma tak och det kommer att underlätta otroligt mycket i vår strävan att kunna behandla våra patienter på orten, säger Anna Hultman.

Lösningar ska vara lokalt anpassade
Katarzyna Wikström poängterar att det är viktigt att lösningar och utveckling anpassas efter varje kommuns, och även varje individs, behov.

– När vi sammanställt alla resultat kommer vi se över vilka behov som finns i vilka kommuner och arbeta vidare därifrån. Vi är väldigt tacksamma att så många tog sig tid att besvara enkäten och vi kommer även kontakta de personer som uppgett att de vill lämna ytterligare synpunkter, säger Katarzyna Wikström.

Mer information
Peter Berggren, områdeschef Närsjukvården i södra Lappland, 070-347 34 20.
Gunilla von Bergen Lodnert, strateg Närsjukvården i södra Lappland, 070-345 34 07.

Presskontakt
Victoria Bertilsson
Kommunikatör God och nära vård i södra Lappland
073-820 99 64

Från och med idag, den 1 mars, får partner följa med till BB efter förlossningen. Det gäller i mån av plats och om hen inte har några symtom på covid-19 samt har testat negativt med antigentest.

Smittspridningen i länet är fortsatt mycket hög, vilket tidigare lett till förbud för partner att följa med till BB-avdelningarna på länets sjukhus.

– Vi har nu tillgång till antigentester använder det för screening när man kommer till förlossningen. Det gör att vi kan upptäcka covid-19 även hos personer som inte har symtom. Vi känner oss därför trygga med att även låta partner som är symtomfri och har testat negativt med antigentest följa med till BB om det finns plats, utan ökad risk för smittspridning. Vi vet att detta har varit efterlängtat och det känns bra att kunna erbjuda igen, säger Olov Grankvist, verksamhetschef för Centrum för obstetrik och gynekologi i Västerbotten.

Fortsatt gäller att partner inte får följa med till rutinultraljud och besök i specialistmödravården.

Mer information

Olov Grankvist
Verksamhetschef
Centrum för obstetrik och gynekologi
Region Västerbotten
073-315 85 99

Presskontakt

Anja Hansen Knutsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
070-685 72 33

Det är en mycket hög smittspridning i länet. 1 156 personer bekräftades med covid-19 under vecka 8 i Västerbotten. Resultatet visar något färre fall i Skellefteåområdet och en större minskning i Lycksele och södra Lappland men med en ökning av positiva fall i Umeåområdet.

Under förra veckan testades färre personer positivt för covid-19 i Västerbotten. Sammanlagt var 1 156 testresultat positiva jämfört med veckan innan som visade på 1 270 positiva svar.

– Vi har en hög andel av den brittiska virusvarianten och det bidrar påtagligt till smittspridningen i länet, informerar smittskyddsläkare Stephan Stenmark.

Under vecka 8 bekräftades 537 fall i Skellefteåområdet och drygt 300 fall i både södra Lappland och Umeåområdet.

Intensiv smittspårning

Sedan den 9 februari gäller skärpta regionala rekommendationer i Västerbotten.

– Vi behöver bromsa smittspridningen överallt. Rekommendationerna har effekt om vi följer dom och vi måste fortsätta på den vägen, säger Stephan Stenmark.

Smittspårningen är fortsatt mycket intensiv och nu smittspårar Region Västerbotten redan från 48 timmar innan symtomen visat sig för att identifiera nära kontakter. Förra veckan analyserades 15 818 prover där 7,5 procent visade på ett positivt testresultat. Smittspårningen visar att de flesta fallen smittats på arbetsplatser inklusive skolor, inom familjer och i sociala privata sammanhang.

– För närvarande rekommenderas även att alla barn i ett hushåll ska stanna hemma om vårdnadshavare eller syskon väntar på provsvar för covid-19. Det gäller barn från förskola till gymnasieskola, berättar Stephan Stenmark.

Rekommendationer för alla i Västerbotten

– Alla har ett personligt ansvar att följa rekommendationerna. Du är enligt smittskyddslagen skyldig att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda dig själv och andra mot spridning av covid-19, informerar Stephan Stenmark.

För alla i Västerbotten gäller följande rekommendationer:

Umgås med få människor
Du kan umgås med personer som du normalt träffar. Om du träffar andra personer än de i din närmaste krets, bör du och den du träffar hålla fysiskt avstånd.

Undvik platser om det är risk för trängsel.
Det kan vara exempelvis kollektivtrafik, köpcentrum och butiker.

Fortsätt att arbeta hemifrån så ofta du kan.
Kan du inte jobba hemifrån så bör du undvika trängsel, hålla avstånd och träffa så få personer som möjligt.

Gör inga onödiga resor.
Du som vistas i Västerbotten ska inte göra onödiga resor såväl inom som utom regionen.

Använd munskydd i kollektivtrafiken.
Är du född 2004 eller tidigare bör du alltid använda engångsmunskydd i kollektivtrafiken. Det gäller alla tider på dygnet och veckans alla dagar.

Använd engångsmunskydd i inomhusmiljö.
Om du inte kan undvika nära kontakt med andra och du träffar personer utanför din närmaste krets ska du använda munskydd.

Mer information

Stephan Stenmark
Smittskyddsläkare
Region Västerbotten
090-785 14 00

Presskontakt

Gabriella Bandling
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
073-049 46 53

Screening med gynekologiskt cellprov för att förebygga livmoderhalscancer har varit mycket effektivt och pågått i Västerbotten sedan slutet av 60-talet. Nu ska den gynekologiska cellprovskontrollen bli ännu tillförlitligare och effektivare.

Den 1 mars inför Region Västerbotten ett nytt och utökat screeningprogram, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention.

– För de som deltar förväntas programmet ge ett 90-procentigt skydd mot livmoderhalscancer. Den största förändringen är att cellprovet först kommer att analyseras för humant papillomvirus (HPV) för kvinnor från 30 år och uppåt. Själva provtagningen går till på samma sätt som tidigare, säger Lena Silfverdal, processledare cervixcancerprevention vid Region Västerbotten och Regionalt cancercentrum Norr.

Om provet innehåller HPV undersöks det också för cellförändringar. Om provet visar både HPV och cellförändringar kallas man till gynekolog för undersökning. Om provet innehåller HPV men inte cellförändringar, behöver man inte göra någonting, utan blir kallad till en ny provtagning senare.

Höjd åldersgräns

Det totala antalet screeningprov som varje person erbjuds är fortsatt tolv tycken. Cellprov med HPV-analys kommer att erbjudas de mellan 30 och 49 år vart tredje år, och till de mellan 50 och 64 år vart sjunde år. Den övre åldersgränsen höjs så att kvinnor erbjuds ett sista prov mellan 64 och 70 år.

– När HPV-screening införs kommer man att kunna identifiera de individer som har flera prov som innehåller HPV utan cellförändringar, och kalla dem till gynekolog för undersökning. Genom det kommer man upptäcka fler med förstadier till livmoderhalscancer och därmed kunna förebygga fler cancerfall, förklarar Lena Silfverdal.

Kvinnor som har behandlats för höggradiga cellförändringar har en ökad risk att senare i livet utveckla livmoderhalscancer och de kommer därför erbjudas screening vart tredje år utan övre åldersgräns.

Humant papillomvirus, HPV, överförs sexuellt och är mycket vanligt. Den som har HPV kan ha smittats för många år sedan och det går inte att ta reda på när eller av vem. Hos de flesta märks inte en HPV-infektion, men några virustyper kan ge cellförändringar som kan utvecklas till cancer. Oftast läker en HPV-infektion av sig själv, utan att orsaka cellförändringar.

Hos unga är HPV-infektioner vanligt, därför analyseras cellprov för de under 30 år bara för HPV om det innehåller cellförändringar. De mellan 23 och 29 år erbjuds fortsatt screening vart tredje år.

Cellförändringar syns inte och ger vanligtvis inga besvär. Därför är det viktigt att gå på cellprovtagning varje gång man blir kallad. Cellprov räddar liv!

Läs mer på 1177.se/cellprov

Mer information

Lena Silfverdal
Processledare cervixcancerprevention
Region Västerbotten
072-5378979

Presskontakt

Anja Hansen Knutsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
070-685 72 33

Tisdag den 2 mars sammanträder regionstyrelsen i Umeå. För att berätta om styrelsens olika beslut bjuder presidiet in till en digital presskonferens.

Tid: tisdag den 2 mars, klockan 14.30.
Plats: Digitalt via Teams. Instruktioner för att koppla upp sig till mötet skickas till de journalister som anmält att de vill delta vid presskonferensen.

Anmälan görs till Thomas Jonsson via e-post: thomas.a.jonsson@regionvasterbotten.se

Föredragningslista och handlingar

Efter sammanträdet publiceras en sammanfattning av besluten på regionvasterbotten.se

Välkommen!

Presskontakt
Thomas Jonsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten