Västerbotten går från återhämtning till expansion

Region Västerbotten presenterar idag sin årliga sammanställning av konjunkturläget i länet. Den visar att den kraftiga nedgången i början av pandemin nu har vänt. Från och med andra halvåret 2021 bedöms utvecklingen i norra Sverige ha gått från återhämtning till expansion, men utvecklingen är ojämnt fördelad inom länet.

– Västerbotten är i ett mycket expansivt skede. Vi ser en positiv utveckling inom näringslivet med stora investeringar och bostadsbyggande. Dock är utvecklingen ojämn mellan grupper och delar av regionen, och därför behöver vi fortsätta det arbete som görs gemensamt i länet för att stärka förutsättningarna för utvecklingen, med fokus på att Västerbotten ska vara ett sammanhållet län, säger Jonas Lundström, verksamhetschef Näringsliv och Samhällsbyggnad, Region Västerbotten.

Konjunkturläge Västerbotten är en årlig konjunktursammanställning för Västerbottens län som tas fram av regionala utvecklingsförvaltningen hos Region Västerbotten. Sammanställningen för 2021 presenteras idag på Regionala utvecklingsnämndens sammanträde.

Ta del av rapporten i sin helhet: Konjunkturläge Västerbotten 2021

Här är en sammanfattning av Konjunkturläge Västerbotten 2021:

Stark tillväxt och hög optimism
Det var framför allt hushållens minskade efterfrågan i inledningen av pandemin förra året som ledde till nedgången, även om andra faktorer bidrog. Trots motvind i form av utbudsstörningar med brist på komponenter, störningar i fraktkedjor och ökande energi- och fraktpriser har nu utvecklingen i norra Sverige, riket och EU gått från återhämtning till expansion. Den senaste mätningen bland företag i övre norrland visar på en hög optimism och mycket starkare tillväxt än normalt och det genomsyrar alla sektorer. Den positiva ekonomiska utvecklingen i Sverige förstärks i Västerbotten av de större investeringarna i länet. Närmare sjutton miljarder kronor förväntas investeringarna uppgå till under år 2021.

Stora skillnader
Det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar och mellan olika delar av länet. Särskilt kontaktbaserade näringar har haft en långsammare återhämtning beroende på de restriktioner som varit nödvändiga för att häva smittspridningen. Vi kan även se att platser med omfattande gränshandel sett ett stort tapp i handeln medan många andra delar av länet sett ökande försäljning, där ökande distansarbete är en förklaring.

Lägst arbetslöshet i Sverige
Den ekonomiska expansionen innebär positiva effekter på arbetsmarknaden. Den höjda arbetslösheten under pandemin har gått tillbaka och Västerbotten har nu den lägsta arbetslösheten i Sverige (oktober 2021). Den positiva utvecklingen med minskad arbetslöshet och fortsatt stora investeringar innebär även att det blir allt svårare för både privata och offentliga arbetsgivare att hitta personer att anställa. Investeringar i angränsande regioner i Sverige, Norge och Finland kan innebära en ökad konkurrens om arbetskraft men skulle även kunna ge en ökad synlighet för arbetssökande i andra delar av Sverige och Europa som kan bidra positivt för att locka personer att flytta hit. Det innebär även en positiv utveckling för antalet arbetslösa i utsatta grupper.

Stigande bostadspriser
Bostadsmarknaden i Västerbotten har sett kraftigt stigande priser på bostadsrätter, villor och fritidshus, en utveckling som förstärkts kraftigt under det senaste året. Västerbotten har haft den näst högsta marknadsprisutvecklingen i landet på villor och bostadsrätter de senaste 12 månaderna. Pandemin har inneburit en ökad efterfrågan på större bostäder generellt i Sverige, den ökade efterfrågan har i Västerbotten förstärkts av de stora investeringar som pågår. Det här innebär utmaningar för länet att attrahera nödvändig arbetskraft med förstärkta ojämlikheter på bostadsmarknaden, där andelen som har ekonomiskt utrymme att köpa en bostad minskar med ökande priser. En positiv effekt av ökande bostadspriser är att det blir möjligt att finansiera nybyggnation på allt fler platser i länet.

Klimatpåverkan
Den positiva utvecklingen i länet både ekonomiskt, på arbetsmarknaden och för bostadsmarknaden innebär både möjligheter och utmaningar för omställningen till minskade klimatgasutsläpp och minskad materialanvändning. Omställning berör både produktion och konsumtion, där länets konsumtion ger avtryck på klimat och miljö i andra delar av världen. Till skillnad från klimatgasutsläpp har materialanvändningen inte frikopplats från den ekonomiska utvecklingen utan har ökat snabbare än den ekonomiska tillväxten. Materialanvändning har negativa effekter på ekosystemen och omställningen till minskade klimatgasutsläpp kommer innebära ytterligare materielbehov och även risk att exempelvis vissa metaller kommer att ta slut.

Befolkningsökning
Sju av länets kommuner har ökat i befolkning under pandemin. Tre kommuner har haft födelseöverskott medan invandringsöverskott bidragit positivt till folkmängden i alla kommuner utom en. Det har även varit en inomregional rörlighet där fem av kommunerna har lockat nya invånare från andra kommuner i länet. Positivt flyttnetto gentemot övriga Sverige (utanför länet) har tre kommuner haft. Den senaste befolkningsframskrivningen från SCB visar att Västerbottens befolkning kommer fortsätta öka och förväntas överstiga 300 000 invånare år 2063. Den framskrivningen inkluderar ej de förväntade effekterna av de stora investeringar som sker eller planeras i länet och 300 000 invånare kan komma att nås ännu snabbare.

För mer information
Jonas Lundström
Verksamhetschef Näringsliv och Samhällsbyggnad
Myndighetschef regionala kollektivtrafikmyndigheten
Region Västerbotten
070-549 33 38 jonas.lundstrom@regionvasterbotten.se 


Presskontakt
Cecilia Lindell
Strateg externa relationer 
Region Västerbotten
070-254 57 37 cecilia.lindell@regionvasterbotten.se