Grundläggande sjukvård för nyanlända

Med respekt, erfarenhet och full bemanning av alla yrkeskategorier kan Lövångers hälsocentral ge nyanlända både hälsoundersökning och en grundläggande hälso- och sjukvård.

Dagens första patient är en ensamkommande 15-årig flicka från Somalia. Flickan talar bra engelska men distriktssköterskan Anna Andersson, ansvarig för hälsocentralens hälsoundersökningar av migranter, använder sig ändå av tolk för att inga missförstånd ska uppstå.

Denna måndag har Anna Andersson bokat in fyra besök med nyanlända som ska genomgå den hälsoundersökning som är en del i riktlinjerna för nyanlända migranter som hälsocentralerna i Västerbottens läns landsting arbetar efter.

– Jag har avsatt en timme per person, där de första 30 minuterna är ett samtal med tolk, berättar hon. Därefter har jag 30 minuter för att ta prover och dokumentera besöket.

Viktigt med rätt tolk
Tolkning sker nästan uteslutande med hjälp av telefontolkar som inte är från orten eftersom patienten ska våga berätta om sin situation utan att riskera att avslöja sin identitet eller ursprung.

– Tolkens kön är också väldigt viktig, jag försöker till exempel att alltid boka en kvinnlig tolk till kvinnor och manliga tolkar till män, säger Anna Andersson.

I Lövånger med knappt 800 invånare bor det för närvarande närmare 180 nyanlända. Många i det lilla samhället har ställt upp på olika sätt; kyrkorna och biblioteket erbjuder en mängd verksamheter, ett asylkafé och ett språkkafé har öppet en gång i veckan, en kurs i svenska för kvinnor har startats och kommunens integrationscentra spelar en viktig roll.

Anpassad efter verkligheten
För några år sedan var närmare hälften av de nyanlända under 18 år och fortfarande bor det ovanligt många barn på boendena i samhället.

– När jag till exempel träffar en familj med flera barn måste jag anpassa mig, berättar Anna Andersson. Jag kallar då inte bara ett barn i taget till hälsoundersökningen, utan alla tillsammans.

Om inte alla barn hinns med den första gången måste det kanske till ett uppföljande besök, något som för övrigt ofta behövs. Det kanske kommer fram att någon hör dåligt eller att tolktiden tar slut. Det är heller inte ovanligt att det uppstår språkförbistringar mellan tolken och patienten.

– Om de har olika dialekter kan det vara svårt att förstå varandra. Jag träffar allt från högutbildade advokater till analfabeter som bott hela sitt liv i bergen, förklarar Anna Andersson.

Respekt för människan
Anna Anderssons arbete med kvotflyktingar, anhöriginvandrare och asylsökande bygger på en människosyn som utvecklats och förändrats under åren. Hennes inställning är migranterna är precis som vem som helst som behöver hjälp.

– Det är lätt att tycka synd om dem, men de är kompetenta människor med olika förutsättningar som av olika anledningar tagit sig hit. Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt till alla. Det kommer man långt med.

Full bemanning
Ytterligare en orsak till att arbetet med nyanlända varit och är så lyckosamt, går sannolikt att finna i det faktum att tjänsterna som läkare, medicinska sekreterare, sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer och psykologer vid Lövångers hälsocentral sedan ett antal år tillbaka är fullt bemannade.

– Vi har lyckats bra med rekryteringen av nya och unga medarbetare, säger Maud Sjöberg, verksamhetschef vid hälsocentralerna i Lövånger och Burträsk.

Lövångers hälsocentral var fram till för några år sedan, tillsammans med Robertsfors, en del i Mellanbydgens hälsocentral. Nu står man på egna ben och Maud Sjöberg ser både för- och nackdelar med det.

– Jag tror på den lilla enhetens möjligheter. Vi är sårbara, ja visst, men på en liten enhet måste vi att arbeta som ett lag, annars klarar vi inte av det uppdrag vi har, säger hon.

– Vi har byggt upp en tilltro och en tillit till varandra som är en förutsättning för att det ska fungera.

Sårbara utan nyanlända
Tack vare det stora antalet nyanlända i samhället har hälsocentralen fått ökade anslag för att anställa personal. Att ha samtliga läkartjänster besatta betyder mycket för ambitionen att ge alla, både gamla och nya lövångersbor, en god hälso- och sjukvård.

– Alla nyanlända barn under 18 år har rätt till läkarundersökning och det kan jag erbjuda inom rimlig tid, säger Anna Andersson. Alla vuxna har också samma rätt till sjukvård som andra lövångersbor och det kommer nyanlända som har både diabetes och hjärtfel som jag kan boka in hos en doktor.

Alla har kontakt
Men det är inte bara Anna Andersson och läkarna som har nära kontakt med de nyanlända. I stort sett alla vid hälsocentralen möter någon gång ortens migranter.

– Det fungerar jättebra nu, säger Anna Andersson. Trycket var jättehögt i början, men ju fortare jag träffar dem och de får sin hälsoundersökning och kommer in i systemet, desto mer sällan kommer de hit.