Utmanande år för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter

Här följer en sammanfattning av hälso- och sjukvårdsnämndens beslut.

Utmanande år för hälso- och sjukvårdsnämnden
2011 har varit ett utmanande och innehållsrikt år för de landstingsverksamheter som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Samtidigt som vårdbehovet ökar och nya medicinska möjligheter utvecklas i allt snabbare takt behöver patientsäkerheten stärkas, vårdkvaliteten förbättras och kostnadseffektiviteten höjas.

Det framgår av den årsrapport som hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade vid sitt sammanträde idag, onsdag.

De verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde sjukhusvården är medicin, kirurgi, regionvård och tandvård. För 2010 redovisade dessa verksamheter ett underskott mot budget på 160 miljoner kronor.

 Under 2011 har detta underskott minskat med 83 miljoner kronor till totalt 77 miljoner. De främsta orsakerna till resultatförbättringen är effekterna av ökade regionintäkter och en minskad ökningstakt av utomlänskostnaderna samt en låg kostnadsutveckling kombinerat med en hög kostnadsmedvetenhet.

Nämnden konstaterar i årsrapporten att de medicinska resultaten i den västerbottniska hälso- och sjukvården står sig väl i nationella jämförelser, att tillgängligheten i väsentliga delar förbättrats och att patientnöjdheten är högre än riksgenomsnittet.

Under 2011 har nämnden arbetat med sju övergripande uppdrag. Uppdrag som redovisas på följande sätt i årsrapporten:

1. Arbete inriktat mot visionen – hälsa 2020. Här konstaterar nämnden att det ute i verksamheterna arbetas på olika sätt med frågorna kring landstingets folkhälsopolitiska arbete. T.ex. i form av stöd för tobaksavvänjning. Tandvården redovisar ett väl etablerat och framgångsrikt hälsofrämjande arbete, ofta i samverkan med primärvården.

2. Hälsofrämjande arbetsplatser och attraktiv arbetsgivare. Uppföljningen visar att detta är en prioriterad fråga i alla verksamheter och att den är viktig för arbetsmiljön, kompetensutvecklingen samt möjligheterna att rekrytera nya medarbetare.

3. Ökad tillgänglighet. Här visar uppföljningen att tillgängligheten till sjukhusvården har förbättrats. 88 procent av patienterna kunde erbjudas besök och 79 procent kunde erbjudas åtgärd/behandling enligt vårdgarantin. Barn- och ungdomspsykiatrin är däremot långt från att klara målen för den nationella vårdgarantin och särskilda åtgärder planeras därför under 2012.

4. Ökad kvalitet och patientsäkerhet i vården. Patientsäkerhetsarbetet har varit ett särskilt fokusområde för nämnden under 2011. Uppföljning visar på en klart positiv utveckling med förbättringar inom en rad viktiga områden. Mätningen av vårdrelaterade infektioner under 2011 visar t.ex. på de bästa resultaten i landstinget sedan mätningarna startade 2008. Vid höstens

mätning hade landstinget lägst andel trycksår i Sverige. Registreringar i viktiga kvalitetsregister har också ökat under 2011, liksom inrapportering och bearbetning av avvikelser som är betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen av vårdens kvalitet och patientsäkerhet.

5. Utveckling av Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Sedan 2010 pågår ett arbete med att stärka sjukhuset som en stark motor i sjukvårdsregionen, nationellt och internationellt för näringsliv, universitet, forskning och utveckling och som en attraktiv vårdgivare för patienter och remittenter. Under 2011 startade arbetet med Umeå Care, dvs. möjligheten för tre centrumbildningar vid sjukhuset att sälja vård m.m. utanför landets gränser.

6. Utveckling av forskning och utveckling (FoU). Länets tre sjukhus har en nyckelroll för den kliniska forskningens utveckling. Forskningsaktiviteten har varit fortsatt hög under 2011. Cirka 300 olika projekt har beviljats Alf-pengar. 22 medarbetare fick stöd från landstinget för att arbeta i FoU-projekt och 10 s.k. spjutspetsprojekt har beviljats pengar t.o.m. 2013.  Under våren invigdes en regionaliserad läkarutbildning med 30 utbildningsplatser på Östersunds-, Sundsvalls- och Sunderby sjukhus.

7. Utveckling av IT-baserade invånartjänster. Inom ramen för det nationella utvecklingsarbetet ”eHälsa i samverkan” sker utveckling av journalsystem och IT-tjänster i vården. 1177.se är landstingens gemensamma webbplats för råd om vård. Cirka 50 000 västerbottningar besöker 1177.se/vasterbotten varje månad. E-tjänsten ”Mina vårdkontakter” växer snabbt. I dagsläget kan Västerbottens invånare kontakta alla hälsocentraler och sjukstugor, tandvårdskliniker samt ett 50-tal kliniker på länets sjukhus. Över 14 000 västerbottningar hade vid årsskiftet 2011-2012 skaffat användarkonto.

De verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde redovisar följande underskott mot budgeten för 2011:

Medicinsk vård (-1,8 miljoner kronor)
Kirurgisk vård (-28,3 miljoner)
Regionvård (-43,9 miljoner kronor)
Tandvård (+4,3 miljoner kronor)
Anslag och administration (-7,2 miljoner kronor).

Mer information om årsrapporten lämnas av nämndens ordförande, landstingsrådet Karin Lundström (S), 070-669 66 84.

Vaccinationsmottagningen blir kvar

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att landstingsstyrelsen upphäver beslutet om att lägga ner resemedicinmottagningen vid infektionskliniken vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå.

Beslutet att lägga ner verksamheten fattades i samband med prioriteringsprocessen 2011. Orsaken var att verksamheten, som finansieras med patientavgifter, gick med underskott.

Underskottet var cirka 145 000 kronor per år och dessa pengar har infektionskliniken fått skjuta till från sin övriga budget. Genom att lägga ner mottagningen kunde dessa pengar användas till att finansiera ny verksamhet.

Men nu har det, enligt hälso- och sjukvårdsnämnden, visat sig att beslutet inte var så lyckat. Resemedicinmottagningen fyller nämligen en viktig funktion som kompetenscentrum för vaccinationer för hela länet, inte minst för primärvården. Att lägga ner verksamheten får därför, icke avsedda, negativa konsekvenser.

För att finansiera den fortsatta vaccinationsverksamheten måste intäkterna öka. Det borde, enligt nämnden, kunna ske genom en översyn av Gula taxan som bestämmer avgifterna för resevaccinationerna. Det är, enligt nämnden, viktigt att dessa avgifter motsvarar landstingets faktiska självkostnader för verksamheten.

För 2012 har nämnden beslutat att bidra med 145 000 kronor så att infektionskliniken kan fortsätta att fungera som kompetenscentrum för resevaccinationsverksamheten i länet.

Huvuddelen av vaccinationerna kommer, enligt nämnden, även i fortsättningen att ske inom primärvården.

Mer information lämnas av verksamhetsområdeschef Ann-Christin Sundberg, 090-785 73 26.

Tandvården redovisar ett överskott för 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att fastställa uppdrag samt uppföljnings- och ersättningssystem för landstingets tandvård. Nämnden har nu fått information om tandvårdens verksamhet under 2011 i form av en årsrapport.

Rapporten visar att givna uppdrag genomförts och att flera positiva resultat åstadkommits. Munhälsan bland barn och ungdom utvecklas generellt positivt. Vissa oroande tecken till hög sjukdomsaktivitet finns dock i några kommuner.

Generellt är tillgänglighet till allmäntandvård god. Problem med tillgängligheten finns dock i vissa kommuner. När det gäller landstingets ansvar att erbjuda uppsökande verksamhet till patientgrupper med särskilda behov är täckningsgraden otillfredsställande för individer som bor i eget boende.

Tillgången till specialisttandvård är god bortsett från några enskilda specialiteter där förseningar föreligger. I tandvårdens årsrapport nämns några viktiga händelser som ägt rum under 2011:

• Beslut om att utvidga ”Fritt vårdval” inom barn- och ungdomstandvården till att även omfatta 2-åringar från och med 2012.

• Ny aktör inom den uppsökande verksamheten till patientgrupper med särskilda behov

• Nytt avtal som reglerar regionansvar för verksamhetsförlagd utbildning inom tandhygienistutbildningen

• Start av tandsköterskeutbildning tillsammans med Umeå kommun.

Tandvården redovisar ett överskott på cirka 2,7 miljoner kronor för 2011. Till det kommer ett överskott på 1,6 miljoner kronor för den s.k. beställarfunktionen för tandvård inom landstinget.

Mer information lämnas av tandvårdsstrateg Hans Forsberg, 090-785 73 61.

 Genomlysningen av länets psykiatriska vård

I förra veckan presenterades en extern granskning av landstingets vuxenpsykiatriska verksamhet. Syftet med granskningen har bl.a. varit att ta fram ett underlag rörande uppdrag och nyttjandet och fördelningen av befintliga resurser.

Granskningen visar bl.a. att produktiviteten inom länets psykiatri kan förbättras. Utredaren vill också se ett ökat samarbete mellan verksamheterna i länet och pekar särskilt på heldygnsvårdens vårdtider, vårdinnehåll och bedömningar vid utskrivningar. Granskningen visar även att landstinget har fler tvångsåtgärder än genomsnittet i landet.

En arbetsgrupp bestående av länssamverkansgruppen psykiatri, HR-konsult och chefen för verksamhetsområdet medicin har tagit fram en sammanfattning som kommer att fungera som grund  för en handlings- och aktivitetsplan. I sammanfattningen beskrivs tre fokusområden; organisation, samverkan och verksamhetens innehåll.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu gett klartecken till att arbetet får fortsätta enligt den upprättade planen.

Mer information lämnas av verksamhetsområdeschef Jennie Ståhl Liling, 090-785 70 72 alternativt 070-572 68 86.

Nej till att inrätta ett medicinsk-etiskt råd

Sex Centerpartister föreslår i en motion att landstinget ska inrätta ett medicinsk-etiskt råd. Enligt motionärerna innebär nya framsteg inom forskningen att det ständigt finns nya vägval att ta ställning till. Även landstingets prioriteringsarbete ger, enligt motionärerna, upphov till diskussioner om förhållandet mellan förväntningar och resurser.

De sex Centerpartisterna föreslår därför att uppdraget för landstingets nuvarande arbetsgrupp för vårdetik utökas till att fungera som ett medicinsk-etiskt råd. Motionärerna föreslår även att arbetsgruppen får en breddad sammansättning för att kunna hantera behovet av samverkan och samsyn med kommunerna.

Enligt hälso- och sjukvårdsnämnden bör en etisk granskning av en (ny) metod samordnas över riket och att prövningen av nya metoder kräver särskild kompetens. Landstingets vårdetiska arbetsgrupp är idag, enligt nämnden, främst inriktad på att stödja och utveckla den lokala etiska dialogen och diskussionen samt öka kunskaperna hos de vårdanställda.

Arbetsgruppen har också till uppgift att skapa former för samråd och samverkan med kommunernas hälso- och sjukvård.

Enligt hälso- och sjukvårdsnämnden liknar arbetsgruppens uppdrag det som etiska funktioner i andra landsting har. Slutligen konstaterar nämnden att Socialstyrelsen ännu inte har gett ut några föreskrifter om hur Hälso- och sjukvårdslagen praktiskt ska tillämpas.

Därför föreslår nämnden att motionen ska avslås. Motionen förs nu vidare till landstingsstyrelsen. Definitivt beslut om motionen tas vid landstingsfullmäktiges sammanträde i mitten av april månad.

Reservation: Centerpartiet reserverade sig i ärendet.

Mer information lämnas av prioriteringsstrateg Susanne Waldau, 090-785 72 14 alternativt  070-398 83 34.

Rapport om internkontrollen 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden har en plan för internkontroll för åren 2011-2012. Planen utgår från de riskbedömningar som genomförts inom respektive verksamhetsområde. En rapport för 2011 visar att kontrollaktiviteterna utvecklas positivt, men att det fortfarande finns förbättringsområden. Eftersom planen även gäller för 2012 finns det, enligt nämnden, goda möjligheter att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att förbättringarna fortsätter.

Mer information lämnas av controller Nils-Erik Edström, 090-785 72 24.