Varannan svensk riskerar demens

Den geriatriska forskningen i Umeå förutspår en minst sagt dramatisk ökning av andelen äldre med demenssjukdomar till 2050. Tidigare prognoser faller och trycket på samhälle och vård blir enormt, menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Norrlands universitetssjukhus.

– Varannan svensk riskerar att drabbas. Även om ökningstakten bara är hälften av den vi sett i Gerda-projektet under 2000-talet kommer vården och omsorgen ställas inför stora utmaningar. Stämmer siffrorna – och vi ser inget som tyder på motsatsen – måste man helt omvärdera tidigare prognoser, säger han.

 De alarmerande slutsatserna drar Yngve Gustafson från ett delprojekt inom den så kallade Gerda-studien, 2000-talets stora granskning av demensutvecklingen bland 85-åringar och äldre.

 Forskarna har sedan år 2000 studerat äldre, dels i Umeå och fem fjällkommuner i Västerbotten och dels i Österbotten i Finland. När de nu presenterar en rad uppföljningar är en trend tydlig: andelen med demenssjukdom och depressioner i gruppen 85-åringar och äldre har ökat mycket kraftigt.

– På fem år har andelen sjuka i demens ökat med 40 procent, säger Yngve Gustafson.

 Översätter man Gerda-studiens siffror till hela riket innebär det, menar han, att dagens planeringstal för människor med demens år 2050 är gravt underskattande. Till den omkring en kvarts miljon demenssjuka människor som man hittills räknat med vill han lägga ytterligare minst 100 000 människor.

– Dessa siffror innebär att omkring hälften av dagens befolkning skulle drabbas – och den prognosen är sannolikt lågt räknad. Siffrorna måste sättas i relation till dagens 90 000 platser på särskilda boenden. Så det är en enormt stor ökning i relation till de resurser som finns i äldreomsorgen och vården idag.

Den medicinska paradoxen

I sökandet efter förklaringar har forskarna sållat ut tre möjliga orsaker till den märkbara stegringen. En upptäckt – högst oväntad – är att hjärtoperationer kan öka risken för demenssjukdom.

– Hjärtoperationer av äldre var inte vanliga förr. Vi konstaterar att fem gånger fler 85-åringar har fått nya kranskärl än på 1990-talet. Och att fler överlever länge med sina sjukdomar.

Den medicinska paradoxen att man överlever en sjukdom för att i stället drabbas av en annan är en annan delförklaring, menar Yngve Gustafson.

– En stor del av patienterna – 22 procent – har haft stroke. I takt med bättre vård och sekundär prevention har överlevnaden ökat kraftigt. 30 procent av dessa patienter har utvecklat demens och det bidrar också till ökningen.

En tredje förklaring är att också överlevnaden i demenssjukdom ökar. Bromsmediciner och färre undernärda och svältande i äldreomsorgen förbättrar förutsättningarna. Yngve Gustafson:

– Det är förstås glädjande. Men denna kunskap måste tas med när man gör prognoser för framtiden. Ökar man överlevnaden med ett år hos de 180 000 personer som idag lider av demenssjukdom betyder det att 30 000 fler människor med demenssjukdom behöver vård och omsorg.

Stora konsekvenser

Den växande andelen sjuka äldre kommer att kräva stora insatser inom flera områden – inte minst inom sjukvården, menar Yngve Gustafson. En akutsjukvård som klarar en allt större andel demenssjuka är en nödvändighet om dagens prioriteringsriktlinjer ska följas.

– Med 2,5 gånger fler akut sjuka med demensjukdom innebär att mer än hälften av dem som drabbas av höftfraktur har en sådan sjukdom. De som tar hand om dessa patienter måste bli experter på vård av människor med demensdiagnos.

– Till det kommer en annan mycket stor utmaning i form av en ökande andel äldre människor som drabbas av depressioner i hög ålder.

Studien avslöjar nämligen en 25-procentig ökning av depressionssjukdomarna i gruppen äldre äldre.

Förebygga och behandla

I jakten på orsakerna till utvecklingen söker forskarna förstås också efter möjligheter att förebygga och behandla sjukdomarna. Yngve Gustafson antyder spännande resultat som ännu dock är för tidiga att presentera. Men att en mer precis blodtrycksbehandling spelar stor roll är klart, menar han.

– Vi ser att en felbehandling av blodtryck – både väldigt lågt och väldigt högt blodtryck – påverkar utvecklingen av demens hos mycket gamla.

Stort antal avhandlingar
Siffrorna i Gerda-studien stöds av liknande, nya studier från andra europeiska länder. Men Västerbottensstudien har extra tyngd genom att den granskats i flera led innan den i höstas publicerades i tidskriften Age and Ageing.

Gerda-studien har hittills finansierats med ca 30 miljoner kronor i forskningsanslag. De data som samlats och efterhand följs upp kommer – förklarar Yngve Gustafson – att resultera i ett mycket stort antal doktorsavhandlingar och publikationer som ger oss bättre kunskaper för att kunna förebygga och behandla gamla människor på ett bättre sätt.

För Västerbottens län presenterar studien dock extra tråkiga resultat:

– Den visar klart att de gamla i Västerbotten är mycket sjukare än gamla människor i motsvarande studier i södra Sverige och i övriga Europa. Här är andelen äldre som drabbats av stroke, depression eller opererats för hjärtsjukdom och höftfrakturer större än på andra håll, förklarar Yngve Gustafson.

Greti Ohlsson