20 miljoner kronor till utvärdering av Rehabkompassen

Xiaolei Hu, överläkare på neurorehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus, får 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utvärdera Rehabkompassen i en jämförande studie.

Kompassen, som hon skapat tillsammans med sina kollegor, ska jämföras med den checklista med 14 frågor som Socialstyrelsen rekommenderar.

– Jag har sökt pengar fler gånger för att kunna undersöka om vårt verktyg håller måttet, säger Xiaolei Hu.

Det är en stor studie som nu drar i gång där 1 106 patienter och minst 20 kliniker från hela landet kommer att delta. Redan har flera enheter, förutom de i Umeå, visat intresse för att vara med i den randomiserade kontrollstudien som beräknas vara klar 2026.

– Allt hänger på att tillräckligt många vill vara med. Det är nödvändigt för studien men är också ett sätt att implementera verktyget, säger Xiaolei Hu.

Stroke är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 21 000 svenskar varje år. Symtomen varierar mycket både i antal och hur stor påverkan de har. Det är vanligt med bland annat hjärntrötthet, svaghet i armar och ben, depression, ångest, smärta och glömska. Symtom som kan försämras långt efter insjuknandet och som inte syns utanpå men som ändå har en stor påverkan på måendet. Rehabkompassen är ett verktyg för uppföljning som synliggör patientens mående.

– Vi vill fånga upp alla aspekter av patientens mående och illustrera det på ett enkelt och överskådligt sätt, säger Xiaolei Hu.

Visualiserar måendet

Rehabkompassen togs fram 2016 och baseras på validerade patientenkäter. Programmet omvandlar patientens svar på hundratals frågor till en digital bild som visualiserar hur de påverkas av stroken, hur de mår och vad de klarar av.

Svaren från enkäten sorteras in i sju olika områden: livet, motorik, kognition, känslor, trötthet, underliv och sensorik. Tillsammans bildar de en cirkel som visar måendet i sin helhet. Områdena är färgkodad i rött, gult och grönt beroende på om svaren indikerar att man har stora besvär, måttliga besvär eller inga till milda besvär.

Patienterna besvarar enkäten första gången inom tre månader efter insjuknandet och sedan efter ett år.

– Enkäten kan fyllas i hemma via 1177 vilket betyder att vi kan se bilden innan patienten kommer till mottagningen. De kan vid besöket själv se om bilden stämmer och inom vilka områden de behöver rehabilitering. Men personalens bedömning är alltid viktig och särskilt i de fall när patienten saknar sjukdomsinsikt eller har kognitiva besvär, säger Xiaolei Hu.

Kompassen ökar patienternas delaktighet under rehabiliteringen och ger dem möjlighet att följa sitt mående över tid.

En tydlig och gemensam bild

När medarbetarna utvärderat verktyget är de flesta nöjda. Innan besöket får de en tydlig bild av hur patienten mår vilket indikerar vilka som ska delta och underlättar planering och prioritering. Under besöket stämmer man av bilden med patienten och kan ta sig tid för fördjupning i angelägna områden.

Rehabkompassen är även ett verktyg för utvärdering. Efter de rehabiliteringen får man vid utskrivningen en ny bild av hur patienten mår.

– Alla blir inte bättre och då kan verktyget hjälpa oss att se hur vi kan gå vidare. Eftersom sjukdomen är kronisk borde vi följa upp patienterna livet ut. Det skulle minska lidandet och spara pengar på samhällsnivå eftersom patienterna får vara friska längre, säger Xiaolei Hu.

Xiaolei Hu tror att verktyget kommer att visa sig vara kostnadseffektivt. Genom förhandsinformationen kan rätt kompetens användas i mötet med patienten, administrationen minskar samtidigt som jämlikheten ökar då verktyget kan användas i hela länet eller hela landet.

­– All personal får också samma information vilket underlättat teamarbeten och stärker vårdkedjan, berättar Xiaolei Hu.

Mer information
Xiaolei Hu, överläkare och docent, Neuro-huvud- halscentrum, neurorehabiliteringen, 070-595 67 08

Presskontakt
Annelie Hägglund, kommunikationsstaben, 076-842 70 70