Äldre och kroniskt sjuka är extra utsatta i sommarvärmen

När värmeböljan drar in över länet behöver vi skänka äldre och kroniskt sjuka extra omtanke. På 1177.se/vasterbotten finns råd till den som oroas över sin eller anhörigas hälsa när solen gassar som värst.

Alla kan påverkas av en värmebölja men den som är äldre, kroniskt sjuk eller har ett funktionshinder är extra utsatt. På 1177.se/vasterbotten har landstinget samlat allmänna råd riktade till de grupper som är mest utsatta i värmen. Med enkla medel kan man undvika de värsta riskerna.

– Det är egentligen inga konstigheter. Det handlar om att dricka extra, hålla sig sval, hålla koll på inomhustemperaturen och anstränga sig mindre än vanligt, säger beredskapsöverläkare Helge Brändström, en av dem som står bakom råden från Västerbottens läns landsting.

Sjukdomar och mediciner kan öka riskerna
Vissa mediciner som är vanliga bland äldre kan ge biverkningar vid höga temperaturer. Det kan till exempel handla om läkemedel som är vätskedrivande.

– Använder man sådana läkemedel kan det bli aktuellt att justera medicineringen vid en värmebölja. Rekommendationen är då att man kontaktar sin hälsocentral säger Helge Brändström.

Äldre personer är känsligare än yngre, eftersom att förmågan att reglera temperaturen och känna törst försämras med åldern. Kroniska sjukdomar som demens, fysisk funktionsnedsättning, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) ökar också risken för hälsoproblem vid värmebölja. Även den som har diabetes, övervikt eller allvarlig psykisk sjukdom behöver vara extra försiktig i värmen.

Dödligheten ökar under värmebölja
Svenska studier i Stockholmsområdet har visat att varma dagar och värmeböljor haft oväntat stor betydelse för dödligheten. En påtagligt varm sommarvecka ökade antalet dödsfall i Storstockholm med 15 procent. Det motsvarar 30 fler avlidna per vecka. Man räknar grovt med att en temperaturökning på 10 grader leder till cirka 15 procent fler dödsfall än vanligt.*

Förbättrad beredskap för värmebölja
Västerbottens läns landsting har utarbetat en handlingsplan för att öka kunskapen om hälsoriskerna med värme och förbättra beredskapen inom vård och omsorg inför en värmebölja i Västerbottens län.

– När klimatet förändras måste vi räkna med att extrema väderförhållanden som värmeböljor blir allt vanligare, säger Helge Brändström.

Socialstyrelsen har i rapporten ”Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige” identifierat ”ett behov inom vård och omsorg av att skapa information, handlingsplaner och rutiner som bör uppdateras och kommuniceras årligen. En viktig del i detta är att definiera riskgrupperna och inventera var de finns i samhället för att kunna sätta in beredskapsresurserna på rätt ställen. Uppfylls detta finns det goda förutsättningar för att bättre klara en säker vård och omsorg trots höga sommartemperaturer.”

Varningssystem för värmebölja
Som ytterligare ett led i att förbättra beredskapen inför långa perioder med hög temperatur har SMHI utvecklat ett varningssystem för värmeböljor anpassat till svenska klimatförhållanden och hälsorisker. När väderprognoserna visar att temperaturen når 30 grader eller högre tre dagar i följd, utfärdas en klass 1-varning för värmebölja. Vid prognoser på 26 grader tre dagar i rad får hälso- och sjukvården förhandsinformation för att kunna höja beredskapen för värmerelaterade hälsoproblem.

Frågor besvaras av Helge Brändström, beredskapsöverläkare, Västerbottens läns landsting Telefon: 090-785 38 58 eller 070- 319 07 95

*Uppgifterna om dödlighet är hämtade ur Folkhälsoinstitutets rapport Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper.

Läs vidare
Råd vid värmebölja i Västerbotten finns på 1177.se/vasterbotten 

Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Rapport från Socialstyrelsen.

Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper. Rapport från Statens folkhälsoinstitut.

Om värmeböljor på www.smhi.se

Fördjupning
Socialstyrelsen, Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsen 2011

Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper – en svensk studie 2010: Folkhälsoinstitutet

Forsberg, B. Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning – redovisning av utredningsuppdrag Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet; 2009.

Rocklöv J. & Forsberg B. (2008) The effect of temperature on mortality in Stockholm 1998–2003: a study of lag structures and heatwave effects. Scand J Public Health. 2008 Jul;36(5), 516–23.

Rocklöv J., Forsberg B. & Hurtig A.-K. (2008). Hälsopåverkan av ett varmare klimat. Yrkes- & miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008(1).

Klimat- och sårbarhetsutredningen: Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter 2007.