Antibiotikasmarta sjuksköterskor motverkar resistenta bakterier

Medvetenheten kring antibiotikaresistens har aldrig varit större, men trots det används ibland antibiotika vid fel tillfällen och längre än det behövs. Antibiotikasmarta sjuksköterskor är en nationell satsning i arbetet för bästa möjliga antibiotikabehandling på sjukhusen.

Nu finns ett rondkort som riktar sig till sjuksköterskor på slutenvårdsavdelningar som tagits fram av nationella arbetsgruppen Strama. Kortet ska påminna om viktiga moment under antibiotikabehandling och skapa en dialog i behandlingsteamet utifrån fyra frågor.

– Även om läkaren har det medicinska ansvaret för patienten är det sjuksköterskorna som har omvårdnadsansvaret och deras roll är viktig i arbetet mot antibiotikaresistens, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting och ordförande för Strama.

Idén till rondkorten kommer från Västerbotten och togs sedan vidare nationellt.

Dagliga påminnelser

Tanken är att sjuksköterskorna ska bära med sig rondkortet och använda det i sitt arbete. Kortet är inte större än att det ryms i exempelvis en bröstficka.

– Vi vet att när antibiotika används på rätt sätt ger det mindre biverkningar, bättre läkning och mindre risk för antibiotikaresistens. Det ökar även chanserna för att den antibiotika som vi använder kommer att fungera längre, vilket är viktigt eftersom det inte finns så många nya varianter, säger Stephan Stenmark.

Att arbeta med dagliga påminnelser för att förändra ett beteende, så kallat nudging, är ett beprövat och effektivt arbetssätt som används både i Sverige och internationellt.

– Korten ska göra det lättare för sjukvårdspersonal att fatta beslut som främjar patientens hälsa utan att i sin tur begränsa personalens handlingsfrihet, säger Anders Johansson, överläkare inom vårdhygien i Västerbottens läns landsting.

Regionalt anpassad checklista

I Västerbotten har det nationella rondkortet anpassats med tillägg på baksidan om kateteranvändning.

– Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och orsakas oftast av kateter. Därför har baksidan rondkortet fyra frågor som säkerställer att kateter inte används längre än den behövs. Förebygger man infektioner så behöver man inte använda antibiotika, säger Anders Johansson.

Från och med i slutet november sprids rondkorten till sjukhusen. Målet är att alla slutenvårdsavdelningar ska ha infört och börjat använda rondkorten under våren 2019.

– Det här är kostnadseffektivt och tar väldigt lite resurser. Personalen har redan kunskaperna och rondkortet hjälper dem bara att använda dem. Vårt mål är att det här ska vara en lång och hållbar satsning som ger förändring på sikt, säger Anders Johansson.

Antibiotikaanvändning i länet

Primärvården i Västerbotten använder minst antibiotika i landet, men inom sjukhusvården ligger Västerbotten över rikssnittet.

– Att vi är ett litet län befolkningsmässigt med ett stort universitetssjukhus som vårdar patienter från hela norra regionen påverkar användningen men det finns rum för förbättring, säger Stephan Stenmark.

90 procent av all antibiotika skrivs ut på recept och resterande 10 procent beställs av kliniker på sjukhusen.

– De senaste 20 åren har fokus legat på att minska användningen av antibiotika inom primärvården, där den största förskrivningen sker, och det har gett goda resultat. Nu tar vi med sjukhusen i den gemensamma satsningen, avslutar Stephan Stenmark.

Så här kan du som privatperson bidra till att skydda antibiotikan

Mer information

Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting och ordförande för Strama.
070-969 51 40

Anders Johansson, överläkare inom vårdhygien i Västerbottens läns landsting.
070-359 08 30

____________________________________________________________________________________________

Linn Johansson
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting
072-214 43 47