Användningen av hyrbemanning ska minska i Region Västerbotten

Sveriges alla 21 regioner har enats om att kraftigt minska användningen av hyrbemanning. I Region Västerbotten är målsättningen att kostnadsandelen för hyrpersonal i relation till egen personal högst uppgår till två procent år 2027.

Kostnaderna inom hyrbemanningsområdet har ökat kraftigt under de senaste åren, en utveckling som tog fart under pandemin. Sveriges regioner ska nu ändra på detta och göra sig oberoende av hyrpersonal. I Region Västerbotten finns en bred politisk enighet i frågan och man har riktat ett särskilt uppdrag till förvaltningarna om att hyrberoendet ska minskas inom i hälso- och sjukvårdens verksamheter.

Idag är kostnadsandelen för hyrpersonal ca 4,7 procent i relation till regionens egen personals kostnad. För 2023 motsvarade det en årskostnad för hyrpersonal på 306 miljoner kronor. Målet för 2024 är att komma under 4 procent. Till år 2027 ska målet 2 procent vara uppnått.

Den stora utmaningen ligger i primärvården, där hyrpersonal idag uppgår till cirka 17 procent av de totala personalkostnaderna. Inom slutenvården är man redan idag nära målet på 2 procent. Siffran i mars 2024 var 2,8 procent.

– Dagens situation är inte hållbar. Vi ska minska beroendet av hyrpersonal och i stället öka andelen egen personal. Vi blir väldigt starka när vi gör gemensam sak i regionsverige och krokar arm. Vi har också ett gott samarbete med de övriga norrlandsregionerna som vi delar många gemensamma förutsättningar med, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Elisabeth Karlsson.

Kontinuitet, arbetsmiljö och ekonomi

Att minska beroendet av hyrbemanning handlar inte bara om ekonomi, att värna om skattemedel och inte lägga dem på dyra hyrnotor. Det handlar även om att förbättra kontinuiteten, tryggheten och tillgängligheten för patienterna och att stärka arbetsmiljön för medarbetarna inom hälso- och sjukvården.

– Vi gör det här för att skapa förutsättningar för att satsa på den egna personalen, de är vår viktigaste resurs. Med egna medarbetare får vi kontinuitet och det är en förutsättning för säker vård för patienterna. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, som har god kunskap om patienterna och deras behov, säger Elisabeth Karlsson.

Förutsättningarna kring bemanning ser olika ut inom länet och de förändras hela tiden. Det finns ingen universallösning i omställningen som fungerar för alla regionens verksamheter.

– Vi ska endast använda hyrbemanning vid tillfälliga arbetstoppar och vakanser, när andra alternativ inte är möjliga. Alla behov och förfrågningar hanteras centralt i regionen enligt en särskild process. Samtidigt är vi fullt medvetna om att på mindre orter och i glesbygd är hyrbemanning ofta ett viktigt komplement för att kunna bedriva verksamheten. På sådana platser behöver vi jobba långsiktigt och hitta lokala lösningar på hur vi kan öka attraktionskraften i att bli fast anställd medarbetare i regionen, säger HR-direktör Kia Ronnhed.

En viktig aspekt här är delaktigheten från medarbetare och chefer i att hitta lösningar för att minska hyrbemanningen.

Kan påverka tillgängligheten

Även om målet är att öka tillgängligheten till vården i slutändan så kan den sannolikt bli sämre på kort sikt inom vissa områden när Region Västerbotten successivt begränsar användningen av hyrbemanning och om personalen blir färre. Det kan komma att se olika ut och variera mellan verksamheterna.

– Vi är väl medvetna om detta och att det kan påverka invånare och patienter i deras vardag. Vi ska göra vårt yttersta för att tillgänglighet och patientsäkerhet ska påverkas så lite som möjligt. Samtidigt är det här en absolut nödvändig omställning och där vi tillsammans behöver ha det långsiktiga perspektivet och målet med oss. Ett minskat beroende av hyrbemanning gör i slutändan vården bättre för oss alla, invånare och patienter, och det kommer göra arbetsmiljön bättre för våra medarbetare, säger Elisabeth Karlsson.

Behålla, utveckla och attrahera

Att minska hyrberoendet ingår också som en av åtgärderna i regionens kompetensförsörjningsstrategi. Parallellt med åtgärder för att minska användningen av hyrpersonal så ska arbetsmiljön förbättras och arbetssätt utvecklas. Även att se över fördelning av arbetsuppgifter så att rätt kompetens används samt titta på åtgärder för att öka attraktiviteten med att vara anställd i regionen. 

– Vi ska behålla, utveckla och samtidigt attrahera personal. För att lyckas med detta behöver vi lyfta fördelarna med att vara offentligt anställd och att jobba inom hälso- och sjukvården, samtidigt som vi också behöver stärka våra positioner som arbetsgivare och hela tiden jobba med att förbättra och utveckla verksamheten och arbetsmiljön, säger Kia Ronnhed.

Nationellt avtal för hyrbemanning

Region Västerbotten har samtidigt från sedan i april anslutit sig till det nationella avtalet för hyrbemanning inom hälso- och sjukvården, ett avtal som samtliga regioner har upphandlat gemensamt och förbundit sig att följa. Avtalet gäller i fyra år och innehåller gemensamma krav när det gäller både kvalitet, kompetens och kostnader för bemanningstjänster.

– Avtalet är en viktig del i regionernas arbete med att minska kostnaderna och beroendet av inhyrd bemanning. Det innehåller gemensamma och tydliga krav när det gäller både kvalitet, kompetens och kostnader. Det finns bland annat en gemensam prislista för hela landet som gör att vi inte konkurrerar med varandra och där vi får större kontroll som beställare i de fall vi absolut behöver använda oss av bemanningstjänster, säger Kia Ronnhed.

Mer information

Kia Ronnhed
HR-direktör
070-687 70 70

Elisabet Karlsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
070-570 27 07

OBS! Elisabeth Karlsson kommer vara på resande fot under delar av tisdagen och i det fall att hon inte är nåbar, kontakta istället:

Isabell Zemrén
Områdeschef för närsjukvård södra Lappland
070-333 34 09

Presskontakt
Thomas Jonsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
070-612 18 48