Forskning ska täcka kunskapsglapp kring små barns psykiska hälsa

En av tio treåringar har föräldrarapporterade socioemotionella problem, och problemen är dubbelt så vanliga bland pojkar som bland flickor. Detta visar resultat av forskning från Region Västerbotten och Umeå universitet.

För snart 10 år sedan kom en stor svensk litteraturöversikt med titeln ”Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige”. Genomgången visade bland annat tendenser på att svenska tonåringar mår sämre över tid, men framför allt att det fanns en stor kunskapslucka kring förskolebarns psykiska hälsa. Inom barnhälsovården har fokus traditionellt sett legat på det fysiska måendet, med noggranna uppföljningar av vikt- och längdkurvor, medan det har saknats rutiner av att systematiskt undersöka det psykiska måendet.

Som en del av Region Västerbottens folkhälsosatsning Salut har Eva Eurenius, hälsoutvecklare och forskare, tillsammans med kollegor vid BVC, tagit fram och testat ett instrument för att mäta den psykosociala hälsan även hos små barn. Detta för att tidigt kunna upptäcka de barn som behöver uppföljande besök till BVC eller ökat stöd av psykolog.

Bra sätt att påbörja samtal

Instrumentet, i form av en enkät, har i många fall fungerat som en isbrytare:

– Det kan vara laddat och svårt att prata om psykiskt mående, då är det lättare att tala om viktkurvor och längd. Därför har både föräldrar och BVC-personal tyckt att instrumentet varit ett bra sätt att börja samtala kring dessa frågor, säger Eva Eurenius.

Svaren från enkäten har nu sammanställts och rapporterats i en första forskningsrapport. Enkäten har föräldrarna själva fyllt i och svaren speglar därmed deras uppfattning av barnens sociala och känslomässiga förmågor och problem. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna rapporterat en god förmåga hos barnen att hantera situationer på ett för åldern passande känslomässigt och socialt sätt, det vill säga god socioemotionell förmåga, men nästan en av tio treåringar rapporterades ha problem. Problemen var dubbelt så vanliga bland pojkar som bland flickor.

­– Pojkar i den här åldern har mer föräldrarapporterade problem än flickor vilket delvis kan förklaras med att flickors och pojkars psykiska problem i den här åldern tar sig olika uttryck. Pojkar har generellt ett mer utåtagerande beteende vilket kan uppfattas som mer synbart och problematiskt hos föräldrarna medan introverta symtom som är vanligare hos flickorna i den här åldern är svårare att upptäcka av föräldrarna.

Erbjuds extra stöd

Områdena autonomi och följsamhet innehöll de frågor för vilka flest föräldrar rapporterade svårigheter, för både pojkar och flickor. Det handlar exempelvis om barns förmåga att lugna ner sig, byta aktivitet, leka med andra eller följa uppmaningar.

Många föräldrar rapporterade problem vid matstunderna, men detta menar Eva är helt normalt för åldern. Istället ringer varningsklockor om barnet skadar sig själv, sover väldigt lite, inte visar något intresse för saker runt omkring sig eller tidigt använder sexuella ord. I de fall där föräldrar rapporterat problem och bekymmer med barnets sociala eller emotionella förmågor kan familjen erbjudas en fördjupad utredning och extra stöd och behandling.

Nästa steg i Evas forskningsprojekt är att göra en prospektiv, framåtblickande, studie där hon med hjälp av data från Socialstyrelsen ska kunna följa barnens hälsa redan från graviditeten upp till tre års ålder. Genom detta hoppas Eva kunna se mönster kring vilka faktorer som påverkar barnens psykiska mående. Bland annat ska hon nyttja register för att kunna studera riskfaktorer kopplade till graviditeten och förlossningen, levnadsvanor och livsvillkor samt vårdtillfällen och läkemedelsanvändning med mera.

Stor potential i folkhälsoarbetet

Forskningen som Eva bedriver ligger inom ramen för Region Västerbottens Salut-satsning, vars mål är att främja trygga och goda uppväxtvillkor och att alla barn och ungdomar ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten.

– Vi ser redan idag att vi inte har sjukvårdsresurser att hjälpa alla som mår psykiskt dåligt. Därför finns det stor potential i folkhälsoarbetet. Genom att förebygga tidigt kan vi undvika att problemen blir för stora och svåra för patienten och tidskrävande och kostsamma för hälso- och sjukvården, säger Eva Eurenius.

Läs mer om Region Västerbottens folkhälsosatsning Salut här:

https://www.regionvasterbotten.se/salut

Länk till forskningsrapporten:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/socioemotionell-formaga-hos-trearingar/

Mer information

Eva Eurenius
Hälsoutvecklare
Folkhälsoenheten, Region Västerbotten
070-680 59 64

Presskontakt
Sally Carlsson Cloodt
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten