Hur påverkas vårdpersonalens hälsa av skiftarbete?

Hög arbetsbelastning, kort dygnsvila, långa arbetspass och få raster eller pauser påverkar medarbetarnas hälsa negativt. Det visar studien Må bra i skiftarbete där målet har varit att öka kunskapen om sambandet mellan skiftarbete, sömn och hälsa och bidra till ett hälsosammare arbetsliv.

Projektet är ett samarbete mellan Västerbottens läns landsting, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och företaget Time Care. Försäkringsbolaget AFA är finansiärer.

– Vår utgångspunkt har varit att utveckla attraktiva arbetsplatser och långsiktigt hållbara arbetstider för medarbetare som jobbar skift, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Sundberg.

Projektets fyra delstudier

(1) Undersöka samband mellan olika komponenter av skiftarbete och hälsa, sömn/trötthet och balans mellan arbete och privatliv.

(2) Jämföra tre arbetstidsmodeller: (a) fast, roterande schema, (b) arbetstidsmodell som baseras på individuell schemaplanering och (c) arbetstidsmodell som är baserad på 12–15 procent förkortning av veckoarbetstiden.

(3) Utvärdera en intervention där deltagarna får utbildning om sömn och livsstil samt individuell återkoppling på sin schemaplanering.

(4) En pilotundersökning om individuell schemaplanering för läkare.

– Sammantaget tyder resultaten i den första delstudien på att arbetsbelastning är viktigare än arbetstider när det gäller stress, sömnbesvär och besvär med balans mellan arbete och privatliv, säger ansvarig forskare Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet.

Analysen visade på samband mellan hög stress och få raster eller pauser på jobbet. Långa arbetspass och kort dygnsvila har betydelse för ihållande trötthet. Totalt rapporterade 30 procent att de saknar möjlighet att ta rast vid varje arbetspass. Att arbetstiderna stör privatlivet och sömnen har samband med känslomässigt krävande arbete. De deltagare som uppgav att de hade ett känslomässigt krävande arbete, 37 procent, var också tröttare.

Små skillnader mellan arbetstidsmodeller

– Det visar sig att det var små skillnaderna mellan hur olika arbetstidsmodeller påverkar hälsan. Modellen med förkortad arbetstid är populärast och uppskattas av 75 procent. Ett fast schema uppskattas av 62 procent och individuell schemaläggning uppskattas av 53 procent, berättar Ulla Olofsson, landstingets projektledare.

Analysen för delstudie ett och två baseras på 608 skiftarbetare som besvarat två enkäter. Förutom enkäterna har information om faktiska arbetstider samlats in från personaladministrativa system.

Två interventioner utvärderades på sex slumpmässigt utvalda avdelningar som hade individuell schemaplanering. Tre avdelningar fick utbildning om hälsorisker, schemaplanering, balans mellan stress och återhämtning och arbetstidernas betydelse för patientsäkerhet.

Resterande tre avdelningar fick samma utbildning, men även individuell återkoppling på valet av sina arbetstider. Under tiden som interventionen pågick besvarade deltagarna enkäter.

Interventionen, särskilt utbildningen om schemaläggning och hälsorisker, var uppskattad men påverkade inte trivsel med arbetstider, stress, återhämtning och hälsa.

Det kan bero på flera saker, till exempel att uppföljningstiden var för kort eller att den skulle ha utformats på ett annat sätt, säger Sofia Westerlund, forskningsassistent i projektet.

En delstudie var en pilotutvärdering av individuell schemaplanering för läkare. 35 läkare vid Centrum för anestesi, operation och intensivvård Västerbotten besvarade en enkät ungefär ett halvår efter att förändringen införts. Resultaten visade att individuell schemaplanering inte påverkade hälsan.

Motverka hög arbetsbelastning

Projektet rekommenderaren rad åtgärder som kan öka hälsan bland medarbetare som arbetar i skift.

– Vi måste bland annat jobba ännu hårdare för att motverka hög arbetsbelastning och bli tydligare med hur kort en dygnsvila kan vara, hur vi ser på dubbelskift och hur många dagar man kan jobba i följd. Att utveckla arbetstidsmodeller bör var en del i arbetsmiljöarbetet på varje enhet, säger Ulla Olofsson.

Projektet rekommenderar också att utbildningen om hälsorisker och schemaplanering utvecklas och erbjuds alla som jobbar skift.

Mer information

Ann-Christin Sundberg, hälso- och sjukvårdsdirektör, 070-514 45 32
Ulla Olofsson, landstingets projektledare, 070-314 69 19
Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet, 08-553 789 12

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vänliga hälsningar
Annelie Hägglund
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting
076-842 70 70