Infektionsavdelningen öppnar fler vårdplatser

Nu har infektionsavdelningen i Umeå alla vårdplatser öppna för första gången sedan 2021. Målmedvetet arbete för att rekrytera och behålla personal, där klinikens medarbetare har varit nyckelspelare i arbetet, har gjort det möjligt. Det är en av flera enheter som vänder den negativa trenden med minskande vårdplatser.

Under 2021 var läget på infektionsavdelningen i Umeå tufft. Det var det andra året av pandemin, och medarbetarna på avdelningen började bli trötta. Fler och fler sade upp sig, vilket var starten på en negativ spiral som ledde till att vårdplatserna blev färre och färre.

Det var framför allt undersköterskor och sjuksköterskor som slutade, men kliniken saknade även avdelningschefer. Strax innan julen 2021 fanns nya chefer på plats, och arbetet med att vända den negativa utvecklingen började.

Så vände infektionskliniken trenden

Infektionskliniken använde modellen ARUBA, attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla, som stöd i sitt arbete för att säkra bemanningen och öka antalet vårdplatser. Man valde också att inte ta in hyrpersonal, utan satsade på den egna personalen.

En viktig del handlade om att få in medarbetarnas åsikter om vad de behöver och vill ha. För att få veta det gjorde man intervjuer med både befintlig och tidigare personal, till exempel vid avslutningssamtal.

– Kompetensutveckling har varit en ledstjärna hela tiden. Till exempel har vi infört mikroutbildningar en gång i månaden, tillsammans med akuten, medicin, strokecenter och geriatriken, säger Helena Lindmark, verksamhetschef för infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus.

Den interna kommunikationen har också varit en viktig pusselbit, där avdelningen infört en daglig in- och utcheckning som alla medarbetare är inbjudna till. Det är ett koncept som medarbetarna fått arbeta fram själva, och där man diskuterar exempelvis dagens mål, hur det gått under dagen, vad som kan göras bättre eller om det är något i arbetsmiljön som behöver lyftas.

– Vi har också jobbat för ett mer engagerat och närvarande ledarskap. Tidigare hade vi en chefsassistent, men när vi gjorde om chefsorganisationen valde vi att i stället ha två biträdande avdelningschefer för att kunna vara mer närvarande ute på avdelningen, säger Helena Lindmark.

Kliniken har också satsat på att fortsätta ta emot studenter, även när det var som tyngst.

Vårdplatsläget i Västerbotten

Diskussionen om vårdplatser inom svensk hälso- och sjukvård har pågått länge och i slutet av 2024 rapporterade SVT att 20 av Sveriges 21 regioner har tvingats dra ner på antalet vårdplatser och att Västerbotten 2023 dragit ner antalet vårdplatser med 8,8 procent.

– Vi jobbar hela tiden för att öka antalet vårdplatser, det är avgörande för att vi ska ha fungerande och effektiva flöden på sjukhusen. Det är flera enheter som är på väg åt rätt håll och som har jobbat hårt och uthålligt för att komma dit, säger Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

En viktig del i arbetet med att säkra bemanningen handlar om att utveckla en bra arbetsmiljö där medarbetarna är delaktiga.

– Arbetet som gjorts på infektionskliniken är ett bra exempel på hur man med ett målmedvetet arbete kan vända utvecklingen och där man säkerställt att medarbetarna är en del av lösningen, säger Elisabeth Karlsson.

Mer information
Helena Lindmark
Verksamhetschef Infektionsklinik Umeå
Region Västerbotten
090-785 23 68

Elisabeth Karlsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Västerbotten
070-570 27 07

Presskontakt
Petra Olgarsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
073-091 48 87