Kaxig och osäker – så upplevs videomöten inom långtidsvård

För att digitala vårdmöten ska upplevas som trygga och fungera långsiktigt behöver personer inom långtidsvård få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Samtidigt bör videokonsultationer användas som ett komplement till, inte en ersättning för, fysiska läkarbesök. Det visar en ny studie från Västerbotten.

Videokonsultationer har blivit en allt vanligare del av vården och lyfts ofta fram som ett sätt att öka tillgängligheten till vård i lands- och glesbygdsområden. I en ny studie har forskare vid Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet undersökt hur personer på särskilt boende och inom hemsjukvård i glesbygd upplever digitala vårdmöten med läkare, samt vilka faktorer som påverkar deras erfarenheter.

– Det finns väldigt få studier där patienter inom långtidsvård med egna ord fått berätta om upplevelserna av videokonsultationer där det dessutom varit en del av den ordinarie verksamheten i flera år och inte ett tillfälligt projekt. Det gör denna studie särskilt intressant, säger Lina Ärlebrant, doktorand vid Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet.

Upplevelsen avgörs av mer än ålder

Resultaten visar att upplevelsen av videokonsultationer inte främst handlar om ålder, utan om individuella preferenser och förutsättningarna kring mötet. Särskilt viktiga faktorer var självbestämmande, information, bemötande och möjligheten att välja mellan digitala och fysiska vårdmöten.

– Intressanta fördelar med videokonsultationer som resultaten visar är att vissa känner sig mer kaxiga och på samma nivå som läkaren, vilket gör att de vågar säga vad de tycker. Många upplever också mötet som mer fokuserat, men det som avgör är bemötandet bakom skärmen och stödet från sjuksköterskan i rummet, säger Lina Ärlebrant.

Att kunna välja gör skillnad

Flera av deltagarna beskrev videokonsultationer som ett värdefullt inslag i vården. Samtidigt betonades vikten av att kunna träffa läkaren ansikte mot ansikte när det behövs. Studien pekar därför på att videokonsultationer bör användas som ett komplement till fysiska vårdbesök, inte som en ersättning för dem.

Känslan av självbestämmande framträdde som viktig för hur videokonsultationerna upplevdes. När videokonsultationer upplevdes som det enda alternativet beskrev några deltagare känslor av osäkerhet och minskat inflytande över den egna vården. Individanpassade lösningar lyfts fram som en viktig förutsättning för positiva erfarenheter och för att videokonsultationer ska fungera väl över tid.

– Det är allvarligt att flera upplever att de är osäkra på om de skulle kunna få träffa en läkare fysiskt om de behöver och att vissa upplevt att de inte har något annat val än videokonsultationer, trots att de uttryckt att de vill träffa läkaren fysiskt, säger Lina Ärlebrant.

Bemötandet bakom skärmen påverkar upplevelsen

Även läkarens bemötande hade stor betydelse. När läkaren tog sig tid, visade intresse och skapade en god samtalsatmosfär bidrog det till mer positiva upplevelser av mötet. Betydelsen av god information och möjlighet att förbereda sig återkom också i intervjuerna. Att veta när konsultationen ska genomföras, hur den går till och vilka alternativ som finns kan bidra till ökad trygghet, säkerhet och delaktighet i vården.

Resultaten tyder på att videokonsultationer kan bidra till ökat mod, stärkt delaktighet och en större känsla av egenmakt hos patienterna, men studien lyfter också fram viktiga utmaningar med vårdformen. Integritetsfrågor, risken för minskat inflytande över den egna vården och tekniska begränsningar, exempelvis bristande ljudkvalitet, är faktorer som behöver beaktas i den fortsatta utvecklingen av digitala vårdtjänster.

Om studien

Studien Long-term care residents' experiences of telemedicine: Video consultations with their regular physician in rural northern Sweden har genomförts av forskare vid Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet. Studien publicerades sommaren 2026 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Primary Care & Community Health och bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med personer på särskilda boenden och inom hemsjukvården i tre glesbygdskommuner i Västerbotten.

Läs den fullständiga artikeln

Mer information

Lina Ärlebrant, doktorand, Centrum för hälsa i glesbygd och Umeå universitet
lina.arlebrant@regionvasterbotten.se
076-367 01 65

Presskontakt

Sofia Berggren, kommunikatör, Centrum för hälsa i glesbygd
sofia.h.berggren@regionvasterbotten.se
076-141 84 66