Kostnader för inhyrd vårdpersonal fortsätter minska

Regionernas kostnader för inhyrd vårdpersonal fortsätter nedåt och är nu de lägsta på ett decennium. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Region Västerbotten är inget undantag, för 2025 minskade kostnaderna med 35 miljoner kronor, eller 12 procent jämfört med 2024. Minskningen syns i såväl primärvården som sjukhusvården och gäller både hyrsjuksköterskor och hyrläkare.

Region Västerbottens mål är att kostnaden för hyrpersonal ska uppgå till högst 2 procent av regionens egna personalkostnader år 2027. I slutet av 2025 låg denna siffra på 3,7 procent. Hyrbemanning ska endast användas vid tillfälliga arbetstoppar och vakanser, när andra alternativ inte är möjliga.

– Vi nådde vårt delmål för 2025 och våra gemensamma insatser på ett nationellt plan i regionsverige och regionalt här i Västerbotten, fortsätter att ge resultat. Samtidigt ser vi att kostnadsminskningen går i en något lägre takt jämfört med föregående år, säger Isabell Zemrén, områdeschef för Närsjukvård södra Lappland och som leder regionens referensgrupp för arbetet med att minska hyrbemanningen.

Inom primärvården var kostnaderna för hyrpersonal 126 miljoner kronor för helåret 2025. Det är en minskning med 4 miljoner kronor eller 3 procent jämfört med 2024. Inom sjukhusvården var siffran 128 miljoner kronor. En minskning med 31 miljoner kronor eller 19 procent jämfört med 2024.

– Det är en bit kvar och vi ska vara ödmjuka inför att det kommer bli tufft. Vi har svårt att bemanna fullt ut med vår egen personal, framför allt läkare, inom primärvården i södra Lappland och i Skellefteåområdet. Samtidigt görs också en viss prisuppräkning i det nationella avtalet för hyrpersonal och det kommer få ekonomiska effekter som vi behöver möta, säger Isabell Zemrén.

Stabil bemanning för kontinuitet och utveckling

Fokus för regionen i arbetet med att minska hyrberoendet är inte bara att följa kostnader. Det är också viktigt att titta på antalet köpta hyrtimmar samt för verksamheterna att utveckla nya arbetssätt och justera sina bemanningsstrategier. Regionen vill anställa sin egen personal av flera skäl, inte bara ekonomiska.

– Det handlar om att ge patienterna en bättre kontinuitet och att stärka patientsäkerheten. En stabil bemanning är grunden för att skapa en hållbar arbetsmiljö för vår personal, men också för att vi ska kunna jobba långsiktigt med utvecklingsfrågor samt stärka vår robusthet och beredskap, säger Isabell Zemrén.

Sveriges regioner har i många år arbetat för att bli mindre beroende av bemanningspersonal. Samverkan mellan olika verksamheter inom vården har ökat och regionerna har även lyckats anställa personal som man tidigare hyrt in. Under 2024 anslöt sig samtliga regioner till ett gemensamt bemanningsavtal med en gemensam prissättning och likvärdiga principer för hur man avropar inhyrd personal. Det har starkt bidragit till den utveckling som syns idag.

Frågan är då om den positiva trenden kan fortsätta och om Region Västerbotten lyckas nå målet att kostnaderna för hyrbemanning i förhållande till egen personal ska uppgå till högst 2 procent?

– Vi fortsätter och det gäller att vi håller i det här arbetet nu även om det förstås kommer bli tufft att nå ända i mål. Bland lösningarna finns utvecklade arbetssätt, nya samarbeten, att jobba med kulturfrågor, ekonomi och tydligare styrning. Men vi behöver också vara attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö och schysta arbetsvillkor. Om vi vill att fler ska ta anställning hos oss måste vi vara lyhörda och fortsätta utveckla regionens verksamheter tillsammans med våra chefer och medarbetare, säger Isabell Zemrén.

Långsiktigt arbete som gett resultat

På psykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå så ser man en positiv trend på lång sikt när det gäller bemanningssituationen och man har en tydlig plan för samtliga tjänster, inklusive de ST-läkare som snart är klara. För tillfället har man dock behov av hyrpersonal på läkarsidan, främst till följd av föräldraledigheter. På sjuksköterskesidan är man dock inte beroende av hyrpersonal och har endast några få vakanta tjänster.

Marina Uppenberg, verksamhetschef, berättar mer om hur de arbetat för att bygga en stabil bemanning, det finns inga snabba lösningar betonar hon:

– Vi har varit beroende av hyrpersonal under många år men under de senaste 5–10 åren har intresset för att söka ST inom psykiatrin ökat markant, och det har gjort att vi kunnat tillsätta samtliga av våra ST-block. Många läkare har sedan glädjande valt att stanna kvar här på kliniken efter sin ST-tjänst. Vi ser också att forskning har blivit alltmer attraktivt, och vi erbjuder både specialister och ST-läkare möjlighet att forska, ofta i kombination med universitetstjänster. Ett annat viktigt steg var den omorganisation vi genomförde för snart sex år sedan, då vi slog ihop mottagningarna. Det ledde till större enheter med fler läkare, vilket har gjort verksamheten mindre sårbar, säger Marina Uppenberg.

Arbetsmiljö och trivsel är grunden

Psykiatriska kliniken i Umeå har haft utmaningar med att rekrytera sjuksköterskor till nattjänster på vårdavdelningarna och till rättspsykiatrin, där man under en period var starkt beroende av hyrsjuksköterskor. Idag har man lyckats tillsätta samtliga tjänster på rättspsykiatrin, och två tidigare hyrsjuksköterskor har valt att bli fast anställda.

– Generellt sett när det gäller rekryteringsarbetet så har vi satsat mycket på handledning under både AT och ST, samt tillsatt en studierektor för ST. Arbetsmiljön och trivsel är grunden och vi strävar alltid efter att tillgodose individuella önskemål om placering på kliniken. En avgörande framgångsfaktor har också varit att vi så långt det är möjligt erbjuder individuellt anpassade scheman, säger Marina Uppenberg.

Systematiskt arbetsmiljöarbete i södra Lappland

Psykiatriska kliniken i södra Lappland ser också en liknande positiv trend och man arbetar långsiktigt för att bygga en stabil bemanningssituation. De är idag fullbemannade, förutom på läkarsidan där man fortfarande är beroende av hyrpersonal.

– Vid årsskiftet gick en läkare i pension, han var då tillsvidareanställd men började hos oss som stafettläkare innan dess. Nuvarande överläkare är tillsvidareanställd men även han började som stafett hos oss. Vi jobbar strategisk med att utbilda egna ST-läkare som förhoppningsvis kommer söka specialisttjänster hos oss när de är klara, säger verksamhetschef Grete Vesteraas.

Hon berättar att man under flera år har jobbat med bemanningsplanen, med fokus på rätt använd kompetens. Det är ett pågående arbete men i dagsläget är alla övriga tjänster utöver läkare tillsatta.

– Grunden är ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete där vi alla är medvetna om att vi är varandras arbetsmiljö, det har bidragit till större antal sökande till vakanta tjänster. Studenter och AT/BT-läkare ger oss också bra betyg, vilket är väldigt glädjande. De känner sig välkomna, inkluderade och utvecklas under sin tid på kliniken, säger Grete Vesteraas.

Samarbetar för nära och jämlik vård

Det finns utmaningar men samtidigt också möjligheter i att verka i glesbygdssammanhang. Upptagningsområdet är stort geografiskt sett, och glest befolkat.

– Men rätten till jämlik vård ska vara som på större orter, det är viktigt. Utifrån detta har vi utvecklat ett digitalt arbetssätt där ort och avstånd inte ska begränsa invånarens tillgång till specialistvård. Samlokalisering på sjukstugor främjar ett bra samarbete och möjliggör rekrytering lokalt i södra Lappland, säger Grete Vesteraas.

Region Västerbotten har tidigare och i andra sammanhang berättat om psykiatriska kliniken i Skellefteå som också de har lyckats vända trenden och har byggt en stabil bemanning utan hyrberoende. Så just nu kan länets alla tre psykiatriska kliniker blicka framåt med tillförsikt, men väl medvetna om att framgången och stabiliteten bygger på att de att håller i och fortsätter utveckla det arbete, de processer och lokalt anpassade lösningar, som lett dit man befinner sig idag.

Fakta

I slutet av 2023 inleddes ett samarbete mellan alla Sveriges regioner med syfte att kraftigt minska beroendet av hyrpersonal i vården. Man upphandlade gemensamt ett nationellt avtal för hyrbemanning som Region Västerbotten anslöt till det från och med den 1 april 2024. Avtalet innehåller bland annat gemensam prissättning för olika bemanningstjänster i vården, kortare avropstider och att regionerna avropar bemanningstjänster på ett mer likvärdigt sätt.

SKR:s årsrapport över bemanningskostnaderna inom hälso- och sjukvården för 2025 visar att alla regioner utom två redovisar en minskning utgifter för hyrbemanning. Under 2025 motsvarade hyrbemanningen 2,5 procent av regionernas totala personalkostnader, jämfört med 3,1 procent föregående år. Det motsvarar en besparing på drygt 1,2 miljarder kronor. Den sammanlagda kostnaden för hyrbemanning var drygt 4,7 miljarder kronor under 2025.

Det är framför allt kostnader inom den specialiserade vården och för bemanningssjuksköterskor som minskat sedan 2024. De högsta kostnaderna återfinns inom sjukhusvården och för bemanningsläkare.

Läs mer på skr.se

Se även: regionvasterbotten.se/minskadhyrbemanning

Mer information

Isabell Zemrén
Områdeschef
Närsjukvård södra Lappland
070-333 34 09

Presskontakt

Thomas Jonsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
070-612 18 48