Landstinget satsar många miljoner på forskning

Västerbottens läns landsting satsar nära 27 miljoner konor under en treårsperiod på forskning av hög kvalitet, så kallad spjutspetsforskning. Storleken på anslaget står sig väl i förhållande till andra stora forskningsbidrag. Igår beslutade landstingsstyrelsen att bevilja 870 000 kronor per år till tio olika projekt under perioden 2007 - 2009. Styrelsen beviljade pengar enligt ett förslag från en enig spjutspetskommitté. Nytt var att projekt inom landstingets profilområden prioriterades. Nio av projekten rör Norrlands universitetssjukhus profilområden onkologi, hjärt- och kärlsjukvård, fetma och övervikt samt funktionell neurokirurgi. Totalt behandlades 41 ansökningar och tio av dem hade kvinnliga huvudsökanden. Tre av de beviljade projekten leddes av kvinnor. De projekt som får pengar 1. Anders Berg, patologi, Nus: The tumor environment regulates growth and provides diagnostic markers and therapeutic targets in prostate cancer Prostatacancer är den vanligaste orsaken till att människor dör i cancer i Sverige. I projektet vill man studera hur man så tidigt som möjligt kan diagnostisera och särskilja aggressiv behandlingskrävande prostatacancer från andra former av sjukdomen. Man vill också undersöka hur behandlingen kan förbättras, framför allt när cancern spritt sig i kroppen. anders.bergh@medbio.umu.se, tel. 090-785 15 30 2. Lars Forsgren, funktionell neurokirurgi, neurocentrum, Nus: Functional neurosurgery for movement disorders Parkinsons sjukdom leder till rörelsestörningar och sjukdomen blir vanligare med den ökande andelen äldre. Idag lider ca 15-20 000 personer i Sverige av sjukdomen. Behandling med mediciner ger biverkningar efter några år. Däremot minskar funktionell neurokirurgi en del av rörelseproblemen. Det gäller främst vid elektrisk stimulering på djupet i hjärnan (deep brain stimulation, DBS). I projektet undersöker man om DBS i ett nytt målorgan kan fungera ännu bättre mot rörelsestörningar och förbättra vardagsfunktion, livskvalitet och social anpassning. Effekter på rörelsestörningar efter DBS i en hjärnstanskärna undersöks också. lars.forsgren@neuro.umu.se, tel. 090-785 16 71 3. Eva Lundin, Labcentrum, Nus: Ovarian cancer - a “hide and seek” disease – proteomic studies and studies of intraovarian signalling pathways Äggstockscancer är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen bland kvinnor i Sverige och den har hög dödlighet på grund av att den ofta hittas i sena stadier. I projektet vill man bland annat studera proteinmönster för att hitta tidiga tecken på äggstockscancer. Forskningen syftar också till att man bättre ska förstå mekanismerna bakom utvecklingen av denna cancerform. eva.lundin@medbio.umu.se, tel.090-785 15 38 4. Beatrice Malmer, onkologiska kliniken, Nus: Molecular epidemiology of primary brain tumours Varje år drabbas ca 1 000 personer i Sverige av en hjärntumör. I projektet vill man bland annat undersöka om vissa genvariationer kan leda till en ökad risk för hjärntumör, till exempel i samband med miljöexponeringar som joniserande strålning. Man vill också studera om olika genvariationer kan förklara varför vissa svarar bra på behandling och andra inte. beatrice.malmer@onkologi.umu.se, tel. 090-785 13 59 5. Peter Naredi, kirurgkliniken, Nus: Obesity and type 2 diabetes: a beta cell perspective Fetma är ett globalt problem där råd om livsstilsförändringar och medicinsk behandling är otillräckliga. De kan inte stoppa den kraftiga ökningen av följdsjukdomar, framför allt typ 2 diabetes, åldersdiabetes. I projektet studerar man molekylära mekanismer hos betacellen, som finns i bukspottskörteln och producerar insulin. Syftet är att förstå hur man förhindrar eller behandlar en skadad betacellsfunktion hos individer med fetma och typ 2 diabetes. peter.naredi@surgery.umu.se, tel. 090-785 11 53 6. Tommy Olsson, medicinkliniken, Nus: Överviktsrelaterad sjuklighet - mekanismer och intervention I projektet studerar man mekanismerna bakom och behandling vid överviktsrelaterad sjuklighet. Man analyserar bl a störningar i fettvävens funktion inklusive ändrat blodflöde, inslag av inflammation och ökad lokal bildning av stresshormoner hos kvinnor efter klimakteriet. I en studie med olika kostalternativ analyseras om viktnedgång kan göra att störningar i bland annat fettvävens funktion reduceras. tommy.olsson@medicin.umu.se, tel. 090-785 18 45 7. Richard Palmqvist, klinisk patologi, Nus: Colorectal cancer - uppkomst och spridning Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i västvärlden. Varje år drabbas ca 5 000 personer i Sverige. I projektet vill man bland annat studera uppkomsten av denna cancerform i relation till livsstilsfaktorer. Man söker också efter nya screeningmarkörer. richard.palmqvist@medbio.umu.se, tel. 090-785 15 32 8. Ulrika Pettersson, läkemedelscentrum, Nus: Kliniska, genetiska och funktionella studier av osteoporosorsakade frakturer i Norrland Osteoporos, benskörhet, är ett stort folkhälsoproblem, framförallt i norra Sverige. I projektet vill man bland annat veta om det finns ett samband mellan ökad risk för frakturer på grund av benskörhet och exponering för kadmium eller ett högt A-vitaminintag. Man vill också se om ett högt intag av vitamin D verkar skyddande. I projektet ingår även molekylära och genetiska studier i syfte att öka kunskapen kring hur kadmium och vitaminerna A och D påverkar benvävnaden på cellnivå. ulrika.pettersson@pharm.umu.se, tel. 090-785 38 87, alt 070-2313679 9. Anders Waldenström, hjärtcentrum, Nus: Ärftliga kardiovaskulära sjukdomar i norra Sverige - kliniska, molekylärgenetiska och experimentella studier Kardiovaskulära sjukdomar är den sjukdomsgrupp som orsakar flest sjukdomsfall i Sverige idag. Projektets huvudmål är att genom klinisk och molekylärgenetisk forskning öka kunskapen om ärftliga kardiovaskulära sjukdomar i framför allt norra Sverige. Genom bättre kunskap och behandling vill man på sikt kunna påverka insjuknande, förlopp och prognos. anders.waldenstrom@medicin.umu.se, tel. 090-785 38 92 10. Mikael Wiberg, hand- och plastikkliniken, Nus, Per Wester, medicinkliniken, Nus: Celltransplantation och fMRI evaluerad rehabilitering: nya strategier för behandling av nerv-/ryggmärgsskador och stroke Ca 100 000 personer i Sverige drabbas varje år av skador på hjärna, ryggmärg och nerver. För de flesta leder skadorna till invaliditet på grund av att nervvävnad skadas och nervceller dör. I projektet vill man utveckla metoder för att transplantera stam- och nervstödjeceller till personer som drabbats av stroke och nerv- och ryggmärgsskador. Målen är att förhindra sekundär nervcellsdöd, stimulera att nya nervceller bildas och göra det möjligt för nervfibrer att växa till. I projektet vill man också utveckla och utvärdera riktad rehabilitering av handens funktion efter ovanstående skador. mikael.wiberg@handsurg.umu.se, per.wester@medicin.umu.se, tel. 090-785 26 72, 090-785 25 84 Bakgrunden till spjutspetspengarna Sedan 1995 har landstinget vid fyra tillfällen delat ut spjutspetspengar för tre år i taget. Pengarna har gått till utvecklingsbara projekt av hög kvalitet. Syftet har varit att stärka ställningen för Norrlands universitetssjukhus och Tandläkarhögskolan. Tanken har också varit att projekten efter landstingets satsning ska vara så konkurrenskraftiga att de kan bedrivas vidare via externa anslag. En spjutspetskommitté med representanter från landstinget och medicinska fakulteten vid Umeå universitetet engagerar externa sakkunniga som bedömer ansökningarna. För mer information: Britta Erixon-Enfält, forskningsadministratör vid Västerbottens läns landsting, tel 070-683 68 34, 090-785 72 11. Hälsningar Evamarie Pesonen informationsfunktionen Västerbottens läns landsting tel 090-785 70 89