Nationell satsning för att minska vårdrelaterade infektioner

Idag presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) resultatet av den andra nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner. I Västerbottens län har andelen vårdrelaterade infektioner minskat jämfört med mätningen i maj.

I Sverige pågår en stor nationell satsning för att öka patientsäkerheten och minska skador i vården. Ett område som är i fokus är att minska vårdrelaterade infektioner, d.v.s. infektioner som drabbar patienter under vistelse på sjukhus eller vid behandling i öppen vård. De kan vara allvarliga och är vanligt förekommande. Sveriges landstingsdirektörer har satt som gemensamt mål att på två år halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner i landet.

I maj gjorde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en första nationell mätning av vårdrelaterade infektioner. I Västerbottens län hade då 12,8% av patienterna inom kroppssjukvården en vårdrelaterad infektion och riksgenomsnittet var 11,3%. Vid en upprepad mätning i november hade de vårdrelaterade infektionerna i Västerbotten minskat till 11,3%, nära riksgenomsnittet på 11,0%.

En stor del av vården i länet bedrivs på regionsjukhuset Norrlands universitetssjukhus. På regionsjukhusen vårdas de svårast sjuka patienterna från respektive region och många av dessa är extra infektionskänsliga. Därför är förekomsten av vårdrelaterade infektioner generellt högre på regionsjukhusen än på de mindre sjukhusen i landet.

- Mätningen den 12 november visar att vi har en bit kvar till målet att halvera antalet vårdrelaterade infektioner, säger Anders Johansson, vårdhygienläkare, Västerbottens läns landsting. Minskningen jämfört med förra mätningen i maj är liten, men jag tror att vi är på rätt väg. Personalen på vårdenheterna har jobbat hårt för att förbättra sina rutiner med syftet att minska vårdrelaterade infektioner. Det är glädjande att det faktiskt var lite färre infektioner nu än i våras, trots att det under mätningen pågick ett tillfälligt mindre utbrott av vinterkräksjuka på Lycksele sjukhus. I Skellefteå var det nu hälften så många infektioner som i våras.

Under året har mycket arbete gjorts för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Bland annat pågår ett så kallat VRISS-projekt (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas), som alla länets sjukhus deltar i. Ett projekt där man arbetar med metoder som visat sig vara framgångsrika. Men ytterligare arbete krävs för att nå målet med att halvera infektionerna.

- En enskild konkret åtgärd, som jag tycker är extra viktig för det framtida arbetet mot infektioner hos patienter på sjukhus, är att minska användningen av urinkatetrar, säger Anders Johansson. Ibland är det nödvändigt för patienten att ha urinkateter, men den ska tas bort så fort det är möjligt, eftersom den starkt ökar risken för urinvägsinfektion.

Nästa nationella mätning av vårdrelaterade infektioner genomförs under vecka 16-18 nästa år.

Mer information om mätningarna av vårdrelaterade infektioner finns på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats, www.skl.se

För mer information
Anders Johansson, vårdhygienläkare, Västerbottens läns landsting, 090-785 17 32, 070-359 08 30

Fakta
Socialstyrelsen definierade redan 1979 vårdrelaterad infektion på detta sätt: "Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet." Samma definition används i Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, 2006.

I december 2007 trädde Socialstyrelsens nya föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. i kraft (SOSFS 2007:19). Den säger bl.a. att hälso- och sjukvårdspersonalen vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter ska iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner:

• Arbetskläderna ska ha korta ärmar och ska bytas dagligen, eller vid behov oftare.
• Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken.
• Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient.
• Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.
• Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Hälsningar
Ulrika Persson, Informatör
Informationsfunktionen
Västerbottens läns landsting
090-785 70 62, 070-582 70 62