Gå direkt till innehåll
Norrlands universitetssjukhus får nationellt ansvar för mikrobiologiska analyser

Pressmeddelande -

Norrlands universitetssjukhus får nationellt ansvar för mikrobiologiska analyser

Avdelningen för klinisk mikrobiologi vid Norrlands universitetssjukhus utses till nationellt referenslaboratorium, det meddelar Folkhälsomyndigheten idag. Uppdraget innebär nationellt ansvar för diagnostisering av smittämnena puumalavirus, adenovirus och Francisella tularensis och målet är snabbare och säkrare diagnostisering.

– Här på Nus har vi en fantastisk resurs i vårt laboratorium med modern utrustning och kompetenta medarbetare. I samarbete med forskare i Umeå har vi stor erfarenhet av mikrobiologi i allmänhet och vissa smittämnen i synnerhet. Det känns därför bara positivt att vi nu får den framträdande rollen som referenslaboratorium, säger Urban Kumlin som är medicinsk chef på avdelningen.

Varje enhet som utses till referenslaboratorium har av Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting och regioner tilldelats ett par smittämnen, runt vilka laboratoriet blir nationellt ansvarig.

– Det innebär inte att vi kommer genomföra alla landets analyser av dessa smittämnen här på Nus, men vi kommer att bidra till att analyserna kan ske på ett bra sätt. Antingen om vi ställer upp med expertkunskap till en annan avdelning som kan analysera provet, eller om provet skickas hit till oss för analys, förklarar Urban Kumlin.

Urban Kumlin, medicinsk chef på avdelningen för klinisk mikrobiologi.

Sorkfeber ett av smittämnena
De analyser som avdelningen för Klinisk mikrobiologi nu ansvarar över gäller tre smittämnen varav två är särskilt vanliga i Norrland. Ett exempel är Hantavirus, vilket vi i Västerbotten vanligtvis möter i varianten puumalavirus, det vill säga sorkfeber.

– Det finns inget vaccin eller antiviral behandling mot sorkfeber men det är viktigt att bekräfta diagnosen så snart som möjligt eftersom sjukdomen ofta liknar andra infektioner som exempelvis blodförgiftning.

Sorkfeber ger symptom som feber, muskelvärk och buksmärtor, och leder till övergående njursvikt. Smittan sprids med skogssork och människor blir vanligtvis smittade genom att andas in damm i utrymmen där smittad sork har befunnit sig.

Adenovirus och harpest
Adenovirus och Francisella tularensis (harpest) är två andra smittämnen som Klinisk mikrobiologi nu kommer vara referenslaboratorium för. Det förstnämnda är en mycket vanlig orsak till infektion, och infektionen kan variera mycket, både gällande vilket organ de drabbar och sjukdomssymptomen. För patienter med svår immunbrist är adenovirus ett farligt hot.

– Idag finns ingen riktigt bra behandling mot adenovirus. Vi har dock forskargrupper intill oss som starkt bidrar till att behandling kommer att bli en framtida möjlighet, säger Urban Kumlin.

Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis. Sjukdomen visar sig i regel som sårinfektioner, oftast efter myggbett, och ibland som lunginflammation efter inandning av bakterien.

– Francisella tularensis är en riktigt aggressiv bakterie som till och med utvecklades till ett biologiskt vapen av Sovjetunionen och USA under kalla kriget. I global jämförelse har harpest högst förekomst i norra Sverige och Finland vilket bidrar till att vi tillhör de världsledande laboratorierna för detta smittämne.

Ökad tillgänglighet underlättar analyserna
Avdelningen för Klinisk mikrobiologi vid Nus arbetar redan med att förbättra sina arbetsmetoder för att kunna effektivisera analyserna. Det nationella uppdraget kommer därför rätt i tiden.

– Vi är på väg att öka vår tillgänglighet och få snabbare analystider. De här nationella uppdragen understryker vikten av att vi prioriterar dessa mål, säger Urban Kumlin som avslutar med att poängtera vikten av lång erfarenhet och engagemang.

– Att Umeå har utvecklat en så hög kompetens för diagnostik och forskning inom de områden vi nu blir referenslab för beror till stor del på tre eldsjälar inom dessa områden - de nu pensionerade läkarna Per Juto, Göran Wadell och Arne Tärnvik.

Mer information
Urban Kumlin, medicinsk chef avd för klinisk mikrobiologi, 073-5091347

Läs mer om Nationella referenslaboratorier på Folkhälsomyndighetens webbsida:
Nationella referenslaboratorier inom mikrobiologi

Vänliga hälsningar
Sally Carlsson Cloodt
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting

Ämnen

Regioner


Landstingets bildbank

Förutom pressbilder som är kopplade till ett visst pressmeddelande hittar du fler bilder från Västerbottens läns landsting i vår bildbank. Den innehåller hundratals bilder från våra verksamheter samt bilder på tjänstemän och politiker. Läs mer på: www.vll.se/pressrum

Kontakter

Gabriella Bandling

Gabriella Bandling

Presskontakt Pressansvarig 073-049 46 53
Thomas Jonsson

Thomas Jonsson

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp 070-612 18 48
Petra Olgarsson

Petra Olgarsson

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor 073-091 48 87
Daniel Marklund

Daniel Marklund

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor 076- 100 34 07
Thomas Hartman

Thomas Hartman

Presskontakt Chef Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor 070-666 49 95

Jessica Larsson Svanlund

Presskontakt Samordnare sammanhållningspolitik, Externa relationer och strategisk platsutveckling Regional utveckling 070-773 49 95
Anja Hansen Knutsson

Anja Hansen Knutsson

Presskontakt Forskningsfrågor 070-685 72 33

Region Västerbotten

Region Västerbotten drivs av att skapa en trygg och stark region som människor vill leva i, flytta till, verka i, besöka och samarbeta med. Vi visar hur god hälsa och hållbar utveckling hänger ihop och verkar för att de stärker varandra. Vårt uppdrag är att erbjuda och utveckla hälsa, vård och regional utveckling tillsammans med människor, näringsliv och samhällsaktörer. Vi erbjuder också universitetssjukvård för norra Sverige med spetsforskning nationellt och internationellt.

Region Västerbotten

Regionens hus, Köksvägen 11
90189 Umeå
Sverige