Nya blodgivare behövs under sommarmånaderna

Det brukar vara så. I slutet på juli börjar blodcentralernas depåer ta slut. Blod är en färskvara och även om där var fullt i lagren före midsommar, så måste man nu börja fylla på för att ha en god beredskap.
- Blodpåsarna håller bara sex veckor vilket gör att vi ständigt är beroende av våra trogna blodgivare. Tyvärr åker även blodgivare på semester, så juli brukar därför bli en känslig månad, säger Ewa Lassén, överläkare vid Blodcentralen, Norrlands universitetssjukhus, Nus.

Blodgivare som åker på semester - och till det ska man lägga att blodbussen står stilla åtta veckor under sommaren.
- I vanliga fall står blodbussen för en tredjedel av allt blod vi får in. Eftersom vi får in mycket vid större industrier och företag, vars anställda har semester, så brukar vi ställa bussen i garaget över sommaren.

Dessutom försvinner en stor blodgivargrupp från Umeå under sommarmånaderna och det är de studerande vid universitet, säger Ewa Lassén.
Nus i ständigt behov av stora mängder blod.

Eftersom Nus är ett universitetssjukhus med ett stort regionalt upptagningsområde och där de allvarligaste skadade och sjuka ofta hamnar, så är blodbanken vid Nus mångt mycket större än de i vid Skellefteå och Lycksele lasarett. Dessa tre blodcentraler bildar tillsammans Blodcentralen Västerbotten och hjälps åt att hålla blodlagret på en säker nivå inom länet.

Överläkare Ewa Lassén berättar att man i Umeå tappar cirka 15 000 påsar blod per år - medan man tappar 4 500 blodpåsar i Skellefteå och 1 500 påsar i Lycksele.
- Några allvarliga trafikolyckor, ett par stora operationer, en svår förlossning och vår blodbank töms fort. Därför är det viktigt under sommaren att få alla givare, gamla såväl som nya, att besöka blodcentralen, säger Ewa Lassén.


För mer information:
Ewa Lassén, överläkare blodcentralen, 090-785 37 27 eller sök via växel 090-785 00 00.
Lisette Boström, avdelningschef, 090-785 20 73


Fakta:
För att bli blodgivare ska du vara mellan 18 och 60 år, frisk och väga minst 50 kilo. Personalen på blodcentralen kontrollerar att ditt blodvärde (Hb) minst måste vara 125 g/L om du är kvinna och 135 g/L om du är man. Kvinnor får ge blod högst tre per år, medan män får ge fyra gånger per år. Kom ihåg att du måste visa en giltig fotolegitimation vid varje besök.

Eftersom blod inte kan tillverkas på konstgjord väg, så finns inga alternativ till blodgivarens insats att rädda liv. Blodet är dessutom en färskvara som bara kan lagras i sex veckor. En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod - exakt hur mycket blod man har beror på kroppsstorleken. Det är blodet som transporterar syret runt i kroppen och i benmärgen bildas blodkropparna.

Ett krav är att blodet måste vara fritt från blodsmitta. För att säkerställa att lämnat blod inte är smittat tar blodcentralen prov vid varje blodgivning för att upptäcka gulsotsvirus (typ B eller C) eller HIV. Blod från nya blodgivare testas även för syfilis och HTLV I+II, virus som är sällsynta i Sverige men förekommer i andra länder.

Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken. Blodkropparna bildas i benmärgen. Blodet transporterar syre i kroppen, för ut näring till kroppens alla celler via artärerna och för ut slaggprodukterna via venerna. Blodet bekämpar också infektioner.

Läs mer om blodgivning på Sveriges blodcentralerns gemensamma webbplats, www.geblod.nu, eller på landstingets webbplats.


Med vänliga hälsningar,
Lotta Gisselberg
Informationsfunktionen
Västerbottens läns landsting