Riskpatienter får oftare infektioner i vården

Riskpatienter har mycket oftare en vårdrelaterad infektion jämfört med dem som inte är särskilt utsatta. Det visar landstingen och kommunernas senaste mätning av infektioner, hygien och klädregler.

Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) vid de tre sjukhusen i Västerbottens läns landsting låg på 8,9 procent vid det aktuella mättillfället i slutet av mars. Det är strax under riksgenomsnittet för alla sjukhus i Sverige där siffran ligger på 9 procent och lägst av de landsting som har ett universitetssjukhus. På universitetssjukhus vårdas patienter med grundsjukdomar som gör att risken för vårdrelaterad infektion blir allra störst.

– Det är idag en klart mindre risk att som patient drabbas av en vårdrelaterad infektion i Västerbotten än när mätningarna startade år 2008. Då hade 12,7 procent en vårdrelaterad infektion. Vårdpersonalen gör ett mycket bra jobb för att öka patientsäkerheten och för att vi ska kunna nå vårt långsiktiga mål på högst 7 procent VRI bland patienterna, säger Anders Johansson, hygienläkare i Västerbottens läns landsting.

Patienter med slangar oftare drabbade
Men det finns stora skillnader mellan olika patientgrupper. Mätningen visar att ju fler riskfaktorer en patient har, desto större är sannolikheten att patienten har en VRI.

– Patienter med urinkateter och infarter i stora blodkärl har till exempel mycket oftare en vårdrelaterad infektion jämfört med den som inte behandlas med sådana ”slangar”, säger Anders Johansson.

Andra så kallade riskfaktorer för infektion är nylig operation, nedsättning av immunförvaret och respiratorbehandling.

Allt bättre på klädregler och hygienrutiner
Samtidigt med mätningen av VRI mäts även hur kommuner och landsting följer obligatoriska hygienrutiner och klädregler. Även här har det skett förbättringar på sjukhusen i länet. Enligt mätningen följer nu 79 procent av vårdpersonalen inom slutenvården reglerna fullt ut. Det är klart över riksgenomsnittet på 72 procent. Förbättringstrenden här har varit positiv hela tiden och beror på goda insatser av alla personalkategorier och av vårdstudenterna, menar Anders Johansson.

– Jag tror att det här är en viktig förklaring till att vi hittills varit förskonade från större utbrott av smittspridning på sjukhusen. Fast det går tyvärr inte att luta sig tillbaka, utan vi måste fortsatta ställa höga hygienkrav i vården. Andelen antibiotikaresistenta bakterier ökar stadigt och goda hygienrutiner blir därför allt viktigare för att skydda patienterna mot infektioner där inte antibiotika längre fungerar, säger Anders Johansson.

Den vanligaste orsaken till att en vårdanställd inte uppfyller kraven är att han eller hon inte desinfekterar – spritar – händerna före kontakt med patienten. Om alla bemästrade detta moment, skulle i ett slag mer än 80 procent av personalen klara alla hygienrutiner och klädregler i landstingen.

Även om det sker från en låg nivå, så är läkarna den yrkesgrupp som snabbast förbättrar sina resultat i mätningen av hygienrutiner och klädregler. Bäst av alla är studenter på vårdutbildningar, där 84 procent klarar alla steg.

Bakgrund
64 kommuner och alla landsting deltog i mätningen av hygienrutiner och klädregler. Antalet deltagande enheter i primärvården har ökat snabbt. När det gäller VRI observerades 22 800 patienter i landstingen.

Förekomsten av VRI mäts för tionde gången och följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler för femte. Mätningarna genomförs två gånger om året och är en del i SKL:s långsiktiga arbete att tillsammans med landsting och kommuner göra vården säkrare för patienterna.

Läs mer om mätningarna på www.skl.se/patientsakerhet

Mer information lämnas av:
Anders Johansson, hygienläkare, Västerbottens läns landsting, 070-359 08 30.

hälsningar
Thomas Jonsson
Kommunikationsstaben