Så ska hela länet få större chans att förebygga hjärt-kärlsjukdom

Forskning kring en ny teknik ska göra det möjligt att upptäcka åderförkalkning i hela länet – och därmed förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Det kan vara avgörande för att motivera till hälsosammare levnadsvanor och rädda liv, inte minst i glesbygd där behoven ofta är som störst.

– Jag tror det här kan hjälpa patienten att förstå allvaret, säger Greta Svahn, sjuksköterska på Malå sjukstuga.

Västerbottningar som fyller 40, 50 eller 60 år blir inbjudna till en hälsoundersökning med tillhörande hälsosamtal, det som kallas Västerbottens hälsoundersökningar.

Målet är delvis att hitta personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom som kan behöva förebyggande läkemedel för detta. Men framför allt fungerar undersökningen som ett verktyg för att motivera och stötta till hälsosammare levnadsvanor. På så sätt kan risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar minska betydligt.

Kan få extra stor betydelse i glesbygd

Vid Umeå universitet pågår en omfattande forskningsstudie sedan 2013, kallad Vipviza, där forskare undersöker hur bilder av halskärlen tillsammans med rådgivande samtal kan hjälpa människor att förstå sin egen risk för hjärt-kärlsjukdom.

Forskning från Västerbottens hälsoundersökningar visar att risken för hjärt-kärlsjukdomar generellt är högre i glesbygd, särskilt bland män. Det framgår också att detta främst är kopplat till befolkningens levnadsvanor och inte på bristande tillgång till vård. Det finns därför goda skäl att tro att forskningsresultatet skulle kunna få särskild betydelse för invånare i länets mindre tätbefolkade områden.

– Om du förstår dina risker och ärftliga faktorer – och dessutom får se hur det ser ut i dina halskärl – kan det bli lättare att överväga medicinering. Det kan också göra det enklare att ändra vanor, som att äta bättre och röra sig mer, vilket är det som gör störst skillnad, säger Greta Svahn, sjuksköterska på Malå sjukstuga.

Från specialistvård till primärvård

I takt med att förebyggande vård ska bli mer tillgänglig drivs forskningsprojektet Primviza, som utgår från studien Vipviza. Projektet utvecklar metoder för att använda ultraljudsbilder av halskärlen inom primärvården. Med hjälp av dessa bilder går det att upptäcka om fett har ansamlats på insidan av kärlen, vilket innebär en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Åderförkalkningen kan dock bromsas – och till och med minska – genom hälsosammare levnadsvanor. I dagsläget kan den här typen av undersökning endast utföras av en specialist på något av länets tre sjukhus.

Vid sidan av forskningsprojektet arbetar Medicinsk teknik för forskning och utveckling på Region Västerbotten med att framställa bilder som gör resultaten enkla att förstå.

– Det här skulle kunna bli ett kraftfullt tillskott i Västerbottens hälsoundersökningar för att skapa insikt om hur mycket det går att vinna på att agera för att förebygga sjukdom, säger Patrik Wennberg, professor på Umeå universitet som leder projektet.

Nu har en prototyp av tekniken testats av medarbetare i Malå, en liten ort i en stor inlandskommun där avstånden till sjukhus är långa.

– Det skulle behövas lite träning, men det skulle det vara värt. Jag tror att det blir lättare för människor att göra en förändring när man får se bilderna så här tydligt, säger Maria Larsson, undersköterska på Malå sjukstuga som testat tekniken.

Så ska undersökningen gå till:

Vid undersökningen stryks en gel på halsen för att ultraljudet ska få bra kontakt med huden. Den som utför undersökningen guidas av bilder på en skärm för att den handhållna ultraljudsgivaren ska hitta rätt områden på halsen. Tekniken har tränats på mängder av exempel för att kunna identifiera normala och förändrade blodkärl. Resultatet är tänkt att presenteras i form av lättbegripliga bilder för både personal och patienter.

– Det är både spännande och roligt att vi i Malå får testa tekniken. Man borde lära sig om man fick prova fler gånger, säger Sirpa Tikkanen, undersköterska på Malå sjukstuga.

Kan spela en viktig roll för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Om tekniken skulle bli tillgänglig på mindre orter finns förhoppningar om att det skulle bana väg för en mer jämlik förebyggande vård i Västerbotten. Men när tekniken kan tänkas börja användas i Västerbotten är ännu inte fastställt.

– Vi har en bit kvar i studien innan det kan bli aktuellt med ett införande. Men erfarenheterna vi fick från Malå visade att vi är på rätt väg att göra den här tekniken hanterbar för personal som arbetar i primärvården, säger Albin Dahlin Almevall, en av forskarna i projektet.

– Det skulle vara fantastiskt om den här tekniken skulle bli bidragande till att förebygga hjärt-kärlsjukdom i Västerbotten och att vi varit en del i den utvecklingen, säger Rebecca Lindahl, avdelningschef på Malå sjukstuga.

Mer information
Patrik Wennberg
Professor och forskare
Umeå universitet
patrik.wennberg@umu.se
090-786 94 50

Presskontakt
Daniel Marklund
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
daniel.marklund@regionvasterbotten.se
076-100 34 07