Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Studie skrämmer cancerpatienter i onödan

Inget talar för att den som opereras för prostatacancer lever längre än den som får strålbehandling. Att påstå det – som i en nyligen publicerad svensk studie – bidrar bara till att skrämma patienter.

Det menar en rad internationella cancerforskare med Umeåprofessorerna Anders Widmark och Björn Zackrisson i spetsen. Nu bemöter de påståendena i en skarp kommentar i samma tidskrift som studien presenterades i, British Medical Journal.

– Patienterna måste få känna sig trygga med att de får den behandling deras sjukdom kräver. Idag finns det ingen anledning att ändra behandlingstradition, förklarar Björn Zackrisson, professor i strålterapi vid Norrlands universitetssjukhus.

Den kritiserade studien bygger på data från fler än 100 000 män och många år av cancerbehandlingar, samlade i svenska kvalitetsregister. Dessa data har sedan samkörts med dödsorsaksregistret.

Kontroversiell slutsats
Någon granskande uppföljning av olikheter i ålder, allmäntillstånd, sjukdomspanorama med mera har forskarna emellertid inte gjort. Trots det drar de en kontroversiell slutsats: att för de flesta män med prostatacancer utan dottersvulster är operation att föredra.

Behandlingarna har med åren ändrats, både vad gäller kirurgi och strålbehandling, men grunden är att man under perioden 1996–2010 i Sverige valt ut de patienter som bedömts lämpliga att operera och strålbehandlat övriga, förklarar Anders Widmark, professor i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus.

– Men det kan finnas en slagsida så att kirurgerna helst opererar små och ”snälla” tumörer. Är tumören stor och patienten skör blir valet i stället strålbehandling. Patienter i de här båda grupperna kan egentligen inte jämföras, säger han.

Kompenserar fel
Eftersom grupperna är just så olika har forskarna i den aktuella studien kompenserat med statistiska metoder. Men tecknen på att kompensationen inte lyckats är tydliga, menar Björn Zackrisson. I studien konstateras bland annat vad han kallar orimliga skillnader i överlevnad.

– När man använder avancerade statistiska analyser och gör korrektioner på ofullständiga data blir det som att jämföra äpplen och bananer, säger han.

– Slutsatserna blir fel och väcker oro hos patienterna. Man balanserar och kompenserar men skillnaderna – det vi kallar ”icke registrerad bias” – kvarstår, menar Anders Widmark.

Björn Zackrisson menar att slutsatserna skapar mer oro än de klarlägger:

– Kvalitetsregister är i första hand till för att tillförsäkra patienter likvärdig behandling på en bestämd nivå i hela landet, inte för att se trender. För det är data ofta osäkra och mycket uppgifter saknas.

Registrens syfte är, menar han, inte att besvara vetenskapliga frågor. Däremot kan de vara ett verktyg för att formulera frågor som besvaras av forskning. Här har man hittat en hypotes i materialet men inte på ett vetenskapligt sätt besvarat den.

Nya studier behövs
Anders Widmark menar att den publicerade studien kan vara underlag för en idé, en utgångspunkt för att definiera nya hypoteser, och förordar en ny, skandinavisk, randomiserad studie.

– Tidigare randomiserade studier med lågrisktumörer i prostata har inte visat någon säker överlevnadsvinst i cancer för dem som opereras jämfört med dem som inte behandlas alls. Och den stora randomiserade studien, SPCG-7, visar att strålning i kombination med hormoner är överlägsen behandling med enbart hormoner när tumörerna är stora och aggressiva.

På denna grupp av patienter jämför en nystartad randomiserad nordisk studie, SPCG-15, operation med strålbehandling och flera andra studier är på gång. Hos patienter med lågriskcancer i prostata väntas under nästa år resultat från en engelsk studie, ProtecT, som jämfört patienter som inledningsvis inte får någon behandling alls med dem som fått strålbehandling eller operation.

– En stor prospektiv studie som jämför olika behandlingar på patienter i mellanriskgruppen vore intressant, Då kunde vi ge svart på vitt så att patienterna får den trygghet de förtjänar, säger Anders Widmark.

För mer information:
Anders Widmark, professor i onkologi, Umeå universitet, telefon 0705-84 43 30

Björn Zackrisson, professor i strålterapi, Umeå universitet, telefon 090-785 13 57

Läs artikel i British Medical Journal

Läs kommentar till artikeln i British Medical Journal

 


Vänlig hälsning

Greti Ohlsson
Kommunikationsstaben, Västerbottens läns landsting

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakter vecka 52 och vecka 1

Presskontakter vecka 52 och vecka 1

Presskontakt Klicka här för kontaktuppgifter
Gabriella Bandling

Gabriella Bandling

Presskontakt Pressansvarig 073-049 46 53
Thomas Jonsson

Thomas Jonsson

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp 070-612 18 48
Petra Olgarsson

Petra Olgarsson

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor 073-091 48 87
Daniel Marklund

Daniel Marklund

Presskontakt Hälso- och sjukvårdsfrågor 076- 100 34 07
Thomas Hartman

Thomas Hartman

Presskontakt Chef Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor 070-666 49 95

Jessica Larsson Svanlund

Presskontakt Samordnare sammanhållningspolitik, Externa relationer och strategisk platsutveckling Regional utveckling 070-773 49 95
Anja Hansen Knutsson

Anja Hansen Knutsson

Presskontakt Forskningsfrågor 070-685 72 33

Region Västerbotten

Region Västerbotten drivs av att skapa en trygg och stark region som människor vill leva i, flytta till, verka i, besöka och samarbeta med. Vi visar hur god hälsa och hållbar utveckling hänger ihop och verkar för att de stärker varandra. Vårt uppdrag är att erbjuda och utveckla hälsa, vård och regional utveckling tillsammans med människor, näringsliv och samhällsaktörer. Vi erbjuder också universitetssjukvård för norra Sverige med spetsforskning nationellt och internationellt.

Region Västerbotten

Regionens hus, Köksvägen 11
90189 Umeå
Sverige