Västerbotten har varit hårt drabbat av årets influensa

Betydligt fler västerbottningar har varit sjuka i influensa under säsongen 2011-2012 än under flera tidigare år. Det framgår av den sammanställning som landstingets smittskyddsenhet i Umeå har gjort. Influensasäsongen i Västerbotten hade sin topp i månadsskiftet februari-mars.
 
– Att så många har drabbats beror sannolikt på flera anledningar. För det första har cirka tio procent färre ålderspensionärerna vaccinerat sig denna säsong och för det andra kan vaccinskyddet ha tappat lite av sin effekt eftersom influensatoppen inföll ungefär 20 veckor efter vaccinationsstarten, förklarar landstingets smittskyddsläkare Stephan Stenmark.
 
Västerbotten har under årets influensasäsong haft 202 laboratoriebekräftade influensafall, varav 154 fall var A (H3N2) (Hongkongliknande influensa), 25  A (H1N1) (den s.k. svininfluensan), 8 influensa B och 18 fall som inte gick att bestämma.

Sen influensatopp
Smittskyddsinstitutet (SMI) har gjort en preliminär sammanfattning av influensasäsongen 2011-2012. Enligt SMI har årets influensasäsong varit ovanlig på flera sätt. 
 
Inte sedan 1993 har det t.ex. varit en så intensiv influensaaktivitet så sent under året, med en mycket hög topp vecka 9, dvs. i månadsskiftet februari-mars.
 
Vidare har SMI aldrig tidigare haft en så stor andel bekräftade influensafall bland personer över 65 år som under denna säsong. 50 procent av alla laboratoriebekräftade fall har gällt personer över 65 år.
 
– Detta visar att det är viktigt att fler äldre personer vaccinerar sig mot influensa inför nästa säsong, säger smittskyddsläkare Stephan Stenmark.
 
En annan avvikelse från de vanliga har varit influensans mycket varierande spridning över Europa. Aktiviteten har varit ganska stor i sydvästra Europa medan Centraleuropa och de Brittiska öarna knappast haft någon influensa alls. Norge, och inte minst Sverige, har haft mycket influensa, medan Danmark nästan inte har haft några influensasjuka.
 
Vaccineffekten har avtagit
Slutligen har också vaccinationseffekten varit ovanlig. Effekten av vaccinet var ganska god i början på säsongen, men effekten har minskat kraftigt mot slutet. Sannolikt beror den sviktande effekten på en kombination av att virus förändrats under säsongen och att den ovanligt sena influensatoppen gjorde att vaccinskyddet hann avta mer än vanligt.
 
– Eftersom Sverige har haft den senaste och mest intensiva toppen av alla europeiska länder drabbades vi sannolikt allra hårdast av denna vaccinsvikt. Inför nästa säsong har Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderat en annan stam av A(H3N2) (den Hong Kong-liknande influensan) som sannolikt kommer att vara bättre matchad mot det virus som kommer då, skriver Smittskyddsinstitutet i sin preliminära slutrapport.
 
En relativt liten andel av influensasjuka i Sverige söker öppenvården. De allra flesta vet att sjukdomen självläker, och om man inte är mycket svårt sjuk stannar man hemma. De svårt sjuka söker akutvård.
 
Äldre dominerade bland de sjuka
I början av årets influensasäsong drabbades främst små barn och vuxna under 65 år, men från och med början av februari månad i år och fram till säsongens slut dominerade de äldre bland de influensasjuka.
 
 – Jag vill betona att vaccinet mot säsongsinfluensa inte innehåller de tillsatser som pandemivaccinet 2009-2010 innehöll. I det vaccinet fanns tillsatser som aldrig tidigare funnits i något läkemedel och ingen kunde förutspå att det skulle kunna ge biverkningar som narkolepsi. Pandemivaccinet ges inte längre till någon, förklarar smittskyddsläkare Stephan Stenmark.
 
Mer information till media lämnas av smittskyddsläkare Stephan Stenmark, telefon 090-785 14 00 alternativt 070-969 51 40.