Västerbottens hälsoundersökningar gör succé i nytt sammanhang

Med Västerbottens hälsoundersökningar som utgångspunkt har Region Västerbotten, Umeå kommun och Vännäs kommun samverkat i ett pilotprojekt för att ge boenden inom LSS stöd för en bättre och jämlikare hälsa.

– Det är fantastiskt att vi nu tillsammans kan se till att en grupp som varit svår att nå får samma möjligheter som alla andra, säger Carina Gustafsson, hälsoplanerare i Region Västerbotten, som har stor erfarenhet av att i olika projekt utveckla Västerbottens hälsoundersökningar.

Pilotprojektet innebär att ett 20-tal kommunala distriktssköterskor eller sjuksköterskor ska utbildas i metoden. De åker hem till de boende och genomför Västerbottens hälsoundersökningar där. Resultatet blir sedan anpassade hälsoplaner som tas fram tillsammans med den boende, kommunens medarbetare på boendena samt anhöriga.

Hittills har två kommunala distriktssköterskor utbildats, Lars Jonsson i Umeå och Gunilla Jäger i Vännäs, och resten kommer att bli klara i höst. Det är två eller tre erfarna hälsoutvecklare från regionens folkhälsoenhet som utbildar i kommunens lokaler.

– Här ser vi verkligen nyttan av samverkan. Regionen har verktyget, vi har resurser, spetskompetens samt personernas förtroende, säger Lars Jonsson, distriktssköterska inom LSS hälso- och sjukvård och projektledare för Umeå kommun.

I Umeå har alla boende med rätt ålder för att delta i Västerbottens hälsoundersökningar och som är skrivna på Backens hälsocentral fått möjlighet att delta i piloten.

I Vännäs kommun, som har färre personer inom LSS, har man redan implementerat arbetssättet. Där har distriktsköterskan Gunilla Jäger lett arbetet.

Detta projekt är en del i ett utökat samarbete mellan kommunerna och regionen för att tillsammans skapa en nära och god vård för alla invånare. Genom att på detta sätt satsa på de boendes hälsa ökar även kommunens medarbetare sin kompetens när de lär sig hur de kan stötta de boende i deras hälsoresor.

Vanligare mig Riskfaktorer

Ohälsosamma levnadsvanor som för lite fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, att röka eller snusa samt riskbruk av alkohol är de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer.

Det man fann var att riskfaktorerna var vanliga bland boende i LSS. Två tredjedelar av männen och hälften av kvinnorna har minst en ohälsosam levnadsvana. Dessutom har man i projektet kunnat upptäcka tidigare odiagnostiserad ohälsa som diabetes och högt blodtryck bland de boende.

Resultatet visar bland annat att 93 procent av deltagarna uppfyllde kriterierna för metabolt syndrom och 80 procent behöver läkemedel eller uppföljning i sjukvården. Samtliga deltagare har identifierat en eller fler aktiveter när det gäller kost och rörelse.

– Det blir väldigt tydligt när vi får det svart på vitt men jag är egentligen inte överraskad, säger Lars Jonsson.

Västerbotten har varit en föregångare med hälsosamtal och sedan 1996 har primärvården i uppdrag att genomföra Västerbottens hälsoundersökningar med hälsoenkät, provtagning och hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60-åringar. Det har också gett resultat.

Kortare livslängd

Men folkhälsan är inte jämlik och vissa utsatta grupper halkar efter. En sådan grupp är personer med psykisk och intellektuell funktionsnedsättning i LSS-boenden. Den ojämlika hälsan resulterar i att den förväntade livslängden är 20 år kortare och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är mångdubbelt högre än genomsnittet.

– Trots att vi länge arbetat systematiskt med folkhälsa vet vi att det finns grupper som vi inte når. Via samarbetet i projektet kan vi nu nå fler och på sikt få en mer jämlik hälsa i länet, säger Carina Gustafsson.

Tanken är att erfarenheterna från pilotprojektet både ska utveckla regionens arbete med Västerbottens hälsoundersökningar och att det nya samarbetet på sikt ska införas i hela regionen.

– Den här gruppen har rätt att leva som alla andra och nu har vi tagit fram ett sätt att arbeta med en redan existerande metod som vi vet fungerar, säger Lars Jonsson.

Han menar att de boende inom LSS sannolikt kallas till Västerbottens hälsoundersökningar men att de deltar i mycket lägre utsträckning. Även om de kommer till hälsoundersökningen är det lätt att allt rinner ut i sanden eftersom de behöver hjälp och stöd för att förändra sina levnadsvanor

Dessutom har många i gruppen små ekonomiska marginaler och besöket kostar 200 kronor. En del kan även avstå eftersom de har dåliga erfarenheter av sjukvården.

Trygg miljö

– Styrkan i vår modell är att den inte kostar något för de boende och att hälsoundersökningen med enkät, prov och samtal görs i hemmet. Vi förankrar med personal och närstående som är viktiga resurser i en hälsoresa. Vid behov kan vi ta hjälp av ytterligare resurser som fysio- och arbetsterapeuter, säger Lars Jonsson.

Det nya arbetssättet ska utvärderas och förhoppningsvis även beforskas för att sedan kunna anpassas utifrån målgruppens behov.

– Kanske innebär det tätare intervaller, andra åldersgrupper och att börja redan i 20-års åldern, men det är än så länge bara spekulationer, säger Lars Jonsson.

Han hoppas också på att alla på ett boende får en positiv effekt av enskilda deltagare. När engagemanget och kunskapen kring mat och rörelse sprider sig påverkar det alla på boendet. Men som alltid är självständighet och självbestämmande viktigt.

– Vårt nya arbetssätt har väck intresse även nationellt och bland annat Region Dalarna har visat stort intresse för arbetssättet och att ta del av våra erfarenheter, berättar Carina Gustafsson.

Mer information

Lars Jonsson
Distriktssköterska i Umeå kommun
070-955 02 68

Carina Gustafsson
Hälsoutvecklare i Region Västerbotten,
072-220 90 09

Presskontakt

Annelie Hägglund
Kommunikatör i Region Västerbotten,
076-842 70 70