Lex Maria: Försenad diagnos av tarmcancer
Avvikande fynd i undersökningar följdes inte upp, och diagnos och behandling av tarmcancer hos en patient försenades.
Avvikande fynd i undersökningar följdes inte upp, och diagnos och behandling av tarmcancer hos en patient försenades.
Omhändertagande av en patient enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård fördröjdes på grund av brister i handläggningen.
En patients symtom bedömdes som rosfeber, men visade sig vara en allvarlig infektion som ledde till att hens ben behövde amputeras.
Bristfällig utredning av en patients symtom gjorde att diagnos och behandling av tarmcancer försenades.
En patient med diabetes sökte vård för ett sår på foten. Brister i handläggning kan ha bidragit till att en del av patientens tå senare behövde amputeras.
En patient lades in på sjukhus, där utredning visade spridning av tidigare cancersjukdom.
En patient hade symtom i form av synpåverkan under lång tid eftersom diagnos och behandling försenades.
Handläggningen av en patient med stroke fördröjdes, bland annat på grund av brist på tillgängliga vårdplatser med adekvat övervakning.
En patient med som sökte vård för en knöl i ena bröstet fick vänta i över tre månader på en tid för mammografi. Detta gjorde att diagnos och behandling av bröstcancer försenades.
En patient fick fel läkemedel i samband med att hen vårdades på ett av länets sjukhus.
Undersökning och åtgärd av nedsatt cirkulation i ett ben fördröjdes i tre dygn. Det gjorde att patienten valde att lämna sjukhuset utan åtgärd och blev senare underbensamputerad.
Ett provsvar på en hudförändring tolkades fel, vilket gjorde att patientens vård fördröjdes.
En patient fick ett akut hjärtstopp kort efter att ha lagts in på en vårdavdelning. Enligt rutinerna skulle ett EKG ha tagits redan på akutmottagningen, men det gjordes aldrig.
Undersökningar av förändring på en njure fördröjdes. När patienten fick diagnosen njurcancer var sjukdomen spridd.
En patient fick inte förebyggande behandling med blodförtunnande läkemedel när hela benet gipsades. Det ledde till att hen fick en blodpropp och att en planerad operation fick skjutas upp.
En person sökte vård för misstänkt diabetes men avvisades, vilket fördröjde en diagnos.
Brister i kommunikation ledde till att en stroke upptäcktes sent.
En patient drabbades av ett livshotande tillstånd.
Ambulans tillkallades tre gånger efter att en person försökt ta sitt liv. Det var inte förrän efter den tredje gången som personen fick vård.
Ett mycket för tidigt fött barn avled i multiorgansvikt, troligtvis orsakad av sepsis.