Idag publicerade Sveriges kommuner och regioner, SKR, den årliga sammanställningen av årets sjukfrånvaro bland landets regioner. Region Västerbotten hade under 2025 en sjukfrånvaro på 5,2 procent vilket är lägst bland regionerna. Resultatet speglar ett långsiktigt och systematiskt arbete för hållbara arbetsplatser.
Region Västerbotten gör nu en större satsning på att modernisera tekniken som används för att övervaka patienter. Det nya systemet gör det enklare att samla in vårddata och skapar tryggare arbetsflöden för vårdens medarbetare.
Västerbottningarnas förtroende för hälso- och sjukvården som helhet samt för 1177 under 2025 ligger stabilt på en nivå som är något högre än för riket i stort. Invånarna anser också att de har tillgång till den vård de behöver. I den frågan skiljer sig inte mäns och kvinnors uppfattning.
Hälso- och sjukvården står inför ett skifte. För att möta dagens och morgondagens behov krävs nya arbetssätt som är mer flexibla, mer lyhörda och bättre anpassade till invånarnas vardag. Hemsjukvård för barn är ett konkret exempel på hur specialiserad vård kan organiseras på ett nytt sätt, där vården flyttar sig dit den behövs, i stället för att patienter och anhöriga ska anpassa sig efter vården.
En patient led av gallvägsproblematik som succesivt förvärrades. En ny operation bedömdes nödvändig men riskabel eftersom patienten tidigare drabbats av komplikationer i samband med bukoperationer.
I Region Västerbotten har åtta av tio tillfrågade ett positivt helhetsintryck av primärvården. Bäst resultat fick primärvården i Malå, Tärnaby och Lövånger. Undersökningen visade också att öppenvårdens rehabiliteringsverksamheter överlag får goda resultat och särskilt bra fick Cancercentrum Västerbotten.
Brister i handläggning för en patient som hade förhöjda kaliumvärden. Analys av händelsen visar att det fanns brister i uppföljning och dokumentation.
Diagnos av en patient med hjärnblödning försenades. Blödningen hade kunnat upptäckas tidigare om röntgen av hjärnan gjorts direkt vid ankomst till sjukhus.
Vi är stolta att presentera årets AT-handledare 2025 vid våra tre sjukhus i Västerbotten. Prisets syfte är att uppmärksamma handledare som med engagemang, värme och kunskap har gjort särskilt avtryck hos läkare som gjort allmän tjänstgöring under året.
Nu är det drygt sex år sedan covid-pandemin bröt ut i Sverige. En tid fylld av restriktioner, riktlinjer och oro. Under åren har vården kommit långt i kunskapen och de flesta som smittas blir friska. En del personer får dock kvarstående och ibland allvarliga symtom som pågår under lång tid. För att ge stöd till dessa patienter finns ett särskilt team som möter dessa utsatta patienter.
Måndag den 2 mars öppnar primärvårdsakuten vid Norrlands universitetssjukhus, en verksamhet som ska drivas i akutmottagningens regi. Primärvårdsjouren i Umeå, som delar lokaler med Ålidhems hälsocentral, stänger samtidigt ned. Med flytten till sjukhuset hoppas Region Västerbotten nå sambandsvinster och på sikt minska kostnaderna.
En patient som lagts in för observation för misstänkt tarmvred avled efter att ha försämrats snabbt. Förutsättningarna för att behandla patienten hade sannolikt varit bättre om hen vårdats på en annan avdelning.
Diagnos och behandling försenades för en patient som fått skador på ryggmärgen efter ett fall. Analys av händelsen visar att det fanns brister i bedömningen och undersökningen av patienten.
En patient med ryggsmärtor fick nya läkarkontakter vid varje besök, vilket bidrog till att diagnos och operation fördröjdes.
En patient med tarmvred avled efter att tarmen brustit. En tidigare flytt till en högre vårdnivå hade förbättrat möjligheterna till övervakning och behandling.
En patient drabbades av blodproppar efter otillräcklig läkemedelsbehandling.
Norrlands universitetssjukhus har förbättrat sina tider vid trombektomier, ett ingrepp som görs vid stroke. Genom systematiska förbättringar har teamet blivit bland de snabbaste i landet på vissa moment. För patienterna betyder snabbare tider större chans att överleva och undvika problem med tal, rörelse, minne eller andra hjärnfunktioner.
En äldre multisjuk patient behövde vårdas på intensivvårdsavdelning efter att ha genomgått en operation. Patientens värden hade försämrats kraftigt, och utredning av händelsen visar att en utökad riskbedömning och kontroller inför operationen skulle ha kunnat förhindra försämringen.
En patient sökte vård efter ett fall utomhus med smärta och nedsatt belastningsförmåga i ena benet. Trots upprepade vårdkontakter dröjde diagnosen av en lårbenshalsfraktur, vilket ledde till fördröjd behandling.
En patient avled i sviterna av en långt gången cancer i underlivet. Patienten hade haft kontakt med vården vid ett flertal tillfällen, men diagnos och behandling fördröjdes. Analys av händelsen visar att det fanns brister i bedömningen och undersökningen av patienten.